Nu är de snart dags.

Nu är vi i vecka 38+3 tror jag.... Magen e rund å fin.. Men nu är det sista kvällen med magen.. Imorn kväll är den en deg klump å jag ligger förhoppningsvis på Danderys bb å snusar på vår nya bebis <3 shit va overkligt..

De har varit några omtumlande veckor me mycke stress å oro. Nu kommer barn nummer två födas i ett annat land än de jag bor i å sambon kan bara vara me i två dagar. Jag e lite ledsen över att vår bb tid inte blir som ja planerat men nu får vi helt enkelt ta de..

Jag har fått ett bra sjukhus å på inskrivningen i måndags fick ja träffa läkaren som skall snitta mig samt två barnmorskor som kommer vara me under snittet..

Jag börjar bli nervös! :)

Men de ska nog bli bra...  Bjuder på en sista magbild... 

Vecka....?

Ja nu va de ett tag sen man skrev... Är nu i vecka 36!!!! Å på lördag går vi in i vecka 37.. Jag har 29dagar kvar till bf men 21 dagar kvar tills den kommer.. Jag har alltså äntligen fått snitt beviljat. Jag är spänd och nyfiken på vem som gömmer sig där inne, samtidigt som ja vill veta vem de är så vill ja ha mer tid för bara sonen. Men de e bara att gilla läget. Snart är dom två. 

Mår nog ganska bra, magen har blivit så stor nu att man glömmer hur stor den är å slår upp dörrar i magen tusen gånger om dagen känns de som :) har haft lite ont i magen som me sonen, men inte lika farligt å ja har hunnit stoppa de med medicin..

Men just nu lider ja av en stor hemorojd som gör så galet ont!!!!! Fy fan... Inte alls kul. Smärtan är nästan olidlig å ja blir väldigt orörlig å dålig mamma som inte kan leka ordentligt. Håller på å behandlar den nu me suppar å salva men de blöder ju hela tiden å gör så sabla ont så man vill ju knappt sätta dit nåt. Usch å fy va man får genomlida ibland.

Men nu skall ja fortsätta njuta av magen mina sista dagar som gravid.. Njuta av tiden me bara min son. För den kommer aldrig igen..

Ännu mer gravid

Får se hur detta blir. Blogger har ändrat sin mobilversion så vet inte hur detta blir att se ut :) chansar på bara. Kommer ju inte in på bloggen via datorn längre:/ kommer inte ens in på min hotmail längre via datorn.. Fattar ingenting. 

Hur som helst så gick vi in i vecka 30 igår... Shit alltså... De e fortfarande helt ofattbart.. Blir mer å mer säker på att jag vill ha ett planerat snitt. Å får ja de så kommer ju bebis att komma om ca 9 veckor! De e ju jätte kort tid kvar!! Är jag Redo? :)

Har just nu en väldigt jobbig period med sonen. Han har alltid sovit jätte bra men nu sover han inte alls bra! Han har helt plötsligt blivit lättväckt!! Så nu får inte ens katterna sova inne längre för att dom väcker honom. Å han e lixom vaken allt från 1 1/2 timme till 3 timmar å de e jätte jobbigt! Vill inte ha vaknätter innan nästa bebis, vill inte va slutkörd av de innan bebisen ens är född.. Inatt va ja vaken två timmar mellan 03 och 05 ungefär.. Gäsp. Men han va "snäll" sen å sov till 09.25 så de va tacksamt. 

Han har oxå fått en ful ovana å slår oss i ansiktet när han inte får som han vill, han skriker rätt ut i gäll ton så att man tror man ska bli döv! Å försöker man gå me han istället för att bära undan han för att slippa striden å att han slår i ansiktet ja då bär inte hans ben så att man får släpa han i armen... Unge! Trots, trots.... Men de ska väl gå över.. Önskar dock bort de skrika beteendet och att han slå i ansiktet . Jag hatar det!

Annars e han väldigt gullig, å de ska kramas å pussas å han e väldigt glad å skrattar mycket.. Så kontrasten me skrik å slås me de där kramiga å gosiga går inte ihop :/

Han har börja få fram mer å mer ord å de e så himla kul! Man blir så stolt när han härmar orden man säger. 

Livet me barn är underbart, men inte alltid en dans på rosor :)

10kg

Ja då hade man gått upp 10kg.. Men ja e rätt nöjd, snart vecka 29 och 10kg upp.. Bra jobbat mot sist. Fast ni går de lite för fort så skulle önska att de stanna liiiite, för ja vill inte gå upp så mycket igen.. Varför? Jo dels är de väldigt jobbigt att få bort 24kg som sist.. Övervikten man får gör att man får ont i kroppen å ja förstår mig verkligen inte på folk som medvetet är överviktiga. Ja hade så ont i fötterna ett tag efter att ja fött sonen å de gick inte bort fören ja fått ner min vikt... Så ja vill inte ha ont igen.. Vill inte kämpa bort 24kg.. Skulle ja få önska skulle ja bara gå upp 5kg till... Men me den fart de går nu är ja lite osäker.. Men ja måste se om ja kan hjälpa de me kost å ta bort allt skit ja stoppar i mig.. Godis å annat gott.

Annars då, jag är trött!! Trött på mycket, trött i kroppen och trött i huvudet.
Sambon har varit utomlands å ja va hemma me sonen (orättvist kan ja tycka) sonen har börjat få jävliga nätter!!!! Han som har sovit så himla bra! Nu vaknar han på nätterna å gråter å har svårt att somna om. Han kan va vaken 3timmar... Å då blir de jävligt tröttsamt för jag får ALDRIG vila själv!! Sambon tycker ja ska sova nä han sover på dagen... Men när ska ja hinna få tid till nåt ja själv vill göra då? Å att sova på dagen gör oxå att jag blir slö å har svårt att komma igång sen. Ja har han från att han stiger upp på
Morgonen till att han lägger sig många kvällar (då sambon jobbar massor, eller ha träning) å han lägger sig 21, så då börjar min egentid.... Å så säger sambon att ja borde lägga mig tidigare.. Då vill man nästan ge han e snyting... Ja ska alltså ha han från ca 7.30 från uppstigning till 21 läggning å sen gå å lägga mig själv tidigt å som de e just nu oxå va stand by på natten själv (då sambon jobbar natt oxå) å inatt vaknade sonen kl 01..... Kul... Då skall ja sen va vaken på natten oxå...

När skall ja få ladda om mina batterier? Snart kommer nästa bebis! Ja kommer gå under om ja skall va slutkörd av vaknätter redan innan den ens e född... Sambon kommer nu igen när hösten börja ha innebandy träning måndag oh torsdag å sen matcher på onsdagar.. Kan inte se att de är rättvist nånstans. Nu måste jag köra hårt mot hårt i såfall... För de blir alltså dagar då jag får ha grabben själv från morgon till läggning å säkert natten oxå så han säkert jobbar.... Ja skall oxå ha tre kvällar i veckan där ja gör va jag vill.. Tisdagar har jag bestämt ska bli min kväll iaf.. Då skall ja äntligen ta mig tid att lära mig ett redigerings program! Ja vill utvecklas inom fotografi!

I helgen skall ja faktiskt få fota på ett kombinerat bröllop oh dop.. Bra, så att jag får öva lite.

Men tillbaka till hårt mot hårt.. Ja måste ta mig tre kvällar då ja me där ja får andas ut. För nu finns de ingen förståelse till att jag e trött känns de som.. Herre Gud ja bär på ett barn i magen, plus har en 1 1/2 åring som skall underhållas hela dagarna... Jag skall orka va pigg å glad me han.. Men de e jag verkligen inte när jag inte får sova på nätterna längre.. Humöret är kortare än vanligt å ja vill inte att de skall fånig över sonen... Nu får pappa ta sitt ansvar.. Skall han jobba som en jävla galning å sen tro att han skall få lägga 4-6 timmar i veckan på träning, när jag inte ens kan få be om en sovmorgon utan att han då skall säga att han isåfall kommer jobba längre på kvällen..nej nu får de va nog.. Eftersom att sambon oxå är egenföretagare med jordbruk plus jobbar nätter så har vi inte så att de är måndag till fredag jobb å sen ledig helg.. För sambon är de typ måndag jämt å jobb alla dagar i veckan.. Å de orkar jag inte med längre! Inte nu när vi får en till bebis.. Ja måste få vila lite innan nästa kommer för sen sitter jag fast me amning å nattvak i minst 6månader... Plus att jag inte bara "sitter fast" me en bebis utan me ett till barn som skall underhållas... Sambon tar gärna sina två till tre kvällar träning för att sen orka jobba resten av kvällarna.. Men skall de va så, då skall ja oxå ja två till tre kvällar som e mina nu fram till att bebisen föds.. Å då finns de bara en kväll över till jobb.. Han säger alltid att jag inte har intressen, men skulle ja de på samma vis som han skulle vi aldrig ses heller... Så vi får väl se nu.. Men nu kommer jag iaf köra hårt mot hårt...

Nej de där va dagens klago inlägg.. Ibland måste man få ha såna oxå..

Varför...

Varför låter ja mig lite halft luras varje gång... Mamma å ja har ju en skit dålig relation! Å den blir ju aldrig bättre. Sen sonen föddes har hon hälsat på honom en gång!!!! En gång!!!! Å han e nu 1 1/2 år...

Att hon inte kom på hans födelsedag blev droppen, för hon skickade inte ens ett kort.. Å han har fortfarande inte fått nån present...

Vi har knappt hört av oss till varandra men i somras när lillebror tig studenten va vi ju tvungna att ses... Å började prata lite igen... Sakta nestlar hon sig in... Ja e väldigt avvaktande å svarar egentligen bara kort till henne.. För ja orkar inte mer.. Man kommer till en viss gräns.. Men sen börjar ja vekna lite igen å ikväll skickade jag en bild på sonen till henne... Så klart skall hon då förstöra de me att börja mata om att han har en stor familj som han går miste om å att de typ är mitt fel!!? Att ja håller honom borta.. Men va fan? Skall jag behöva servera min son till henne? När hon själv inte kommer å hälsar på.. Hon säger alltid att hon inte har råd, men har ju ändå råd att åka till nån Cp karl som bor några mil bort..
Hon visar inte för 5 öre att hon vill lära känna honom..
Usch ja blir så arg när hon sen lägger de på mig,. Säger att ja inte hälsar på min kusin eller moster å låter inte dom lära känns sonen.. å blandar in en massa annat skit! Alltså allt e så löjligt...

Låt mig bara va... Du gör mig bara ledsen... Vill du inte köra känns min son får de ligga på ditt bort. Jag tar ingen som helst skuld i de! För vi älskar honom mest av allt i världen, å de vill vi ju såklart att hans mor å far föräldrar oxå skall göra... Nej usch va jag e trött på hennes bull shit!

Börjar längta...

Börjar faktiskt längta lite efter att få ligga på bb igen :) tyckte att de va så mysigt sist.. De som kommer va jobbigt denna gång e ju att vi har en son hemma... Å vem skall ta hand om honom? Får jag ett snitt som ja önskar så blir man ju på bb i några dagar. Sist va vi ju i 6 dagar! Känns länge att lämna bort sonen.. Men samtidigt så vill jag ju att jag och pappan skall knyta ann till de nya lilla livet tillsammans, jag behöver få hjälp nattetid me att flytta bebisen vid amning, för de kunde jag inte göra själv med sonen, de gjorde för ont i snittet..

Just nu har sonen inte så bra relation till sin farfar (som bara bor några hundra meter från oss) annars hade han kanske kunnat bo där.. Men dom ses ju nästan aldrig fast ja har försökt få han att visa intresse för sitt barnbarn..
Men nu har vi, både ja och sambon satt ner foten å sagt åt han.. Att vill han ha en relation måste han visa framfötterna nu. Hans nya kvinna å han sitter ju ofta barnvakt till hennes barnbarn å ja sa till han att tror du inte att de sticker lite för din son när du berättar att ni är barnvakt till dom, men du kan inte va de till ditt eget barnbarn! Får se om han förstår å visar sitt intresse snart... Vi kan ju inte eller vill inte lämna bort sonen till nån han knappt känner. Vi vill ju att han skall känna sig trygg dit han kommer eller till den som kommer hit å bor med honom när vi e på bb...

Men trots att detta inte är klart så längtar ja ändå lite efter bb tiden... För den e mysig...

Ledsen å bitter...

Idag är ingen bra dag... Ibland blir ansvaret på mig för stort, men sambons jobb som jordbrukare tar ju massor me tid plus att han bygger en ny ladugård! Så tiden me oss blir ännu mindre. Å nu känns de lite jobbigt då sonen faktiskt saknar sin pappa, å han har ett humör som heter duga!
Tycker sambon har jobbat massor denna sommar å så säger han just att de blir mera... Ja måste snart göra som han.. Ha en eller två kvällar i veckan som e mina. Han sysslar me sport men de gör inte jag.. Men ja måste väl hitta på nåt så att jag oxå får komma iväg å så att sonen helt enkelt får lite ensam tid me sin far som ka tror han både behöver å saknar...

Usch, sitter me gråten å halsen å vill ara slänga mig under ett täcke å gråta!! "Bråkar" me min bror idag, han kan va den mest egotrippade personen i världen å så lägger han sig i striden mellan mig och mamma... Men jag hör ju på han att han bara lyssnar till mammas version.. Så nu anklagar han mig för att ja håller sonen borta från sin mormor.. Alltså satans dumhuvud!!!!! De e ju hon som inte vill träffa oss!!! Hon kommer aldrig hit!!! Sonen föddes februari 2012! Bästa gång hon kom för att hälsa på oss va november 2012! Sen dess har hon inte varit här, inte försökt ses! Hon kom inte när han fyllde ett år, skickade inte ens ett kort!! Nej fy fan va ruttet...

Vi som har längtat så efter vår son, efter ett barn! Vi vill ju att alla ska älska honom lika mycket som vi å vilja va me honom... Men hon väljer ju själv att inte komma! Blir galen på att hon lyckas manipulera min bröder eller släkten på den sidan att de är jag som håller sonen i från henne! Sånt skitsnack! Å min bror är ett bokstavsbarn så de går inte att prata vett i han heller.. Å nu bara spyr han ut skit...

Nej usch, ja orkar inte ens bry mig...
Vill bara gråta lite... Eller mycket...

Tiden springer iväg.

Å ja, de e verkligen sant! Tiden springer iväg i en rasande fart!!! Imorn går vi in i vecka 25!!!! Snart är andra trimestern slut.. Jag har mått jätte bra i några veckor. Illamåendet har helt gett me sig å ja kan äta igen (vilket oxå syns på vågen)
Så skönt att kunna äta igen utan att vilja kräkas.
Men den sista veckan har ja varit extremt trött!!! Helt galet! Men de går väl upp och ner. Å ja har haft svårt att få till så att ja kan vila. Men måste nog verkligen göra de om ja ska orka va aktiv med sonen så som han förtjänar.

Magen växer å blir större å större, snart ser man inte fiffi längre :D förra gången sa vi hejdå vid vecka 30, får se om de blir samma denna gång.. Haha sen får man raka sig på känsla å hoppas att man inte skär sig.
Börjar längta lite efter den kommande bebisen, funderar mer å mer på om de är en han eller hon, för de har vi ju inte tagit reda på. Förra gången hade ja ju en ganska stark känsla av att vi väntade en pojke å de gjorde vi ju oxå.. Magen ser dock ganska exakt likadan ut som sist, så kollar man efter de ligger de nog en gosse till där inne.. Å va de än blir så blir de toppen.. Ingen skillnad på kön alls..

Sonen har börja få fram mera ord även och förstår uppmaningar mer å mer.. Så jäkla häftigt.

Ja har oxå fått frågan om att bli gudmor till min bästa väns son <3 så glad! Hon är oxå gudmor till min son..

Min syster har jag oxå vinkat av då hon just nu i skrivande stund sitter på planet på väg till USA för att plugga... Åh va ja kommer sakna henne... Å lite avundsjuk är ja så klart :) hon kommer få de toppen..

Va har mer hänt? Jo ja e lite ledsen över att vi inte får till en resa ja sambon å sonen pga ekonomin just nu, å ja får ju snart inte flyga mer.. Men samtidigt har sambon en resa bokad till Italien i början av September.. Försöker få han att förstå att jag blir grymt bitter över de!! Men han förstår inte mig å ja förste absolut inte han i detta läge. Ja tycker de e så galet orättvist... Speciellt då ja inte ens får chansen att jobba lite extra å tjäna egna pengar för att jag har sonen konstant!!! Ja vill oxå bort!!! Ja behöver bort innan nästa bebis kommer... Nä de där suger galetn å jag kan verkligen inte ens låssas va glad för hans skull som får åka för de e jag inte...

Men men de får va allt för denna gång.. Nu har sonen äntligen vaknat! Han har idag sovit 3 1/2 timme!! De har han inte gjort sen de blev varmt å sommar. Kan ju hoppas att 3 timmars vilan är på väg tillbaka för de kan denna gravidkropp behöva.

Ännu en vecka har gått

Och vi är nu i vecka 20! Å på lördag byter vi till 21.. Ja fattar fortfarande uite hur snabbt de går. Just nu mår ja faktiskt riktigt bra! Inte några krämpor utan allt bara flyter på just nu. Åker ja båt när de guppar så får ja ont i magen märkte jag igår, så jag får helt enkelt sluta åka om de gungar för mycket.
Har äntligen börjat känna av bebisen oxå. I fredags när vi satt i bilen å va på väg hem från vår semester börja ja känna nåt som ja misstänkte va bebisen.. Å nu har ja känt de varje dag så nu e jag helt säker på att de är bebisen jag känner :) å de är så underbart!
De är en sån himla härlig känsla! Så mysigt!

Men nåt tråkigt! Vår älskade hund å vår sons bästa vän blev sjuk när vi va borta. Han har varit opererad tidigare å haltat mer eller mindre varje dag, men nog mest av vana.. Men när vi kom hem från semestern har han varit jätte slö, bara legat, inte kunnat gå. Vi tänkte att han måste ha fått in nåt i tassen, glas kanske?Så igår va vi till veterinären och fick ett besked vi inte alls hade väntat oss.. I hans friska ben hittade som. En tumör :( å att amputera är ju inte ett alternativ då han då kommer att belasta sitt opererade å redan haltande ben hela tiden.. Å vi är så ledsna... Vi tog hem vår älskade hund igår så vi inte va redo att säga hej då där på plats... Fick med oss smärtstillande... Å så klart reagera han bra på smärtstillande å han äntligen rest sig å går lite, glad å viftar på svansen igen. De gör ju beslutet att ta bort honom ännu värre.. Vi vill inte! Vår fina Goa hund.. Å sonen älskar honom så! Han brukar ligga på han å kramas, pussas på han. Leka me han.. Vem skall nu vakta sonen? Nej usch hur de känns!

Måste ringa till veterinären idag å be om att en till veterinär skall titta på röntgen plåtarna.. Inte för att vi misstror henne som vi hade.. Men hoppet... Vi vill ju ha han kvar... Vill ha en frisk hund...

Så kom dagen... RUL

Ja i fredags va de äntligen daga för vårat RUL! Som ja längtat. Allt så bra ut med bebisen å nu är de offentligt.. Så nu känns de ner verkligt när jag inte behöver springa runt å försöka dra in den runda magen som ju inte går att dölja :)
Men de va synd för bebis va inte alls medgörlig å ville inte alls va med på bild:( så vi fick en bild med oss hem, men den va verkligen inte bra. Men har ett till UL inbokat runt vecka 24 så då hoppas vi på mer medgörlig bebis så att vi får en bild. De e väl de bästa med ivf, mer ultraljud ;) skulle få ett i vecka 32 oxå å sen de vanliga i vecka 37... Perfekt..

Just nu känner jag mig lite känslig å ledsen. De tar på när man inte har familj när som ställer upp ibland. Sambon har ju sin pappa nära, men han verkar inte va allt för intresserad. Men de blir ju oxå så att sambon å ja aldrig får tid själv.. Å jag e trött på att de bara e jag som försökt fixa barnvakt! Trött å ledsen på att han vara säger: vi har ingen som passar å sen planerar in kul me sina kompisar.. Låter som han gör de jämt å så e de verkligen inte. Men de blir så stort när jag känner att han inte gör ett enda försök för att han å jag skulle få gå ut å äta middag. Hur skall
Man vårda en relation om man inte gör nåt tillsammans mer än vardags saker.. Man måste väl få en stund själva tillsammans nångång... Eller planera in roligheter me par i samma sits, där de e barn å där en rolig kväll e på lika villkor..
Ja blir trött på att de skall tas för givet att jag skall stanna hemma me barn...

Nå nu skall vi iaf åka iväg till min farfar å vara där i några dagar. Paradiset i Sverige ;) Norrland. Lite familje semester iaf, långt från alla måsten...

Snart, snart!!!

Snart är de äntligen dax för RUL! På fredag kl 10.00 skall vingård träffa samma gynekolog som med sonen. Han e bra, men mummkar väldigt mycket för sig själv vilket kan va lite förvirrande.. Men oj så jag längtar efter att få se vårt lilla pyre!! Skall oxå samtidigt säga till att jag nog vill ha snitt... Eller lägga fram de som mitt önskemål... Jag vill nog inte föda vaginalt. På ett sätt nyfiken på känslan å de är ju mysigt att ligga där me värkar å vänta in... Men nej... Jag vill inte... Inte som de känns just nu iaf. Kan ju hända att jag ångrar mig.. Förra gången ville ja ju absolut inte ha snitt ;) men ju längre man kom i graviditeten så växte ju den tanken oxå att de kan bli snitt.. Å jag e ju nöjd med hela den upplevelsen.. Så ja...

Men son sagt, längtar och längtar till fredag. De "värsta" är att vi måste ha sonen med på besöket.. Han e ju inte den lugnaste å att sitta stilla i barnvagnen i en timme!!! Öh!? Hur skall de gå? Visst får han mat brukar han va lugn å beskedlig.. Men vi kan ju inte mata honom i en timme :)

Är så extremt trött på att vi inte har hjälp! Eller jo, hans gudföräldrar ställer ju upp.. Men för i helvete! Hans farfar bor 200meter ifrån oss! Katastrof!!! Å under all kritik.. Alla äldre som pratar om att barnbarn är livet, de är grädden på "toppen"... Vart fan e de??? Nej usch besvikelsen är stor.. Å ja har svårt att sluta tänka på de..

Å jo just de... Nåt roligt då! I måndags fick min bästa vän sitt första barn! Äntligen! Och idag fick min andra vän sitt tredje barn.. Så nu ligger dom på samma bb.. Kul!

Nej nu skall jag hoppa i duschen.. Skulle så vilja ut å röra på mig, men sambon jobbar hur mycket som helst å ikväll är han å sportar.. Ibland kan ja känna mig som en fånge.. Sonen gillar inte att sitta i vagnen medans jag promenerar, men jag har han ju jämt.. När skall ja få tid att ta hand om mig själv lite.. Träna...

Nå ja, den dagen kommer väl. Måste helt enkelt bli bättre på att begära lite tid för mig själv...

Dax att inse...

Dagarna har gått å de onda i magen börjar ge sig. På söndagen fick ja lämna bb me några "morfin tabletter" samt komma tillbaka om de skulle bli värre.. Men nu börjar de kännas ganska ok igen. Så ja vill inte ha mer ont i magen. Förra graviditeten fick ja oxå mina magproblem runt dessa veckor tror ja.

Men de börjar bog bli dax att inse att jag e gravid. Har haft väldigt svårt att ta in de, plus att jag har en liten som tar en massa tid å utvecklas hela tiden så man hinner inte tänka på de på samma sätt som första gången.
Men nu måste ja bog börja ta in de för de syns på hela kroppen! Magen är stor å putar så den går inte att gömma. Eller kanske under för stora kläder men de e svårt. Skulle vilja komma ut me graviditeten nu, för de e "jobbigt" att gå å låssas att inte va de.. Eller försöka dölja de för andra.. Men om 8dagar är se dags för RUL! Äntligen! Så ser allt bra ut där så går vi offentligt med denna graviditet oxå. Tiden går så sabla fort!!!! På lördag går vi in i vecka 18! Hjälp, bebis är snart här..

Min bästa vän befinner sig på bb idag å blir igångsatt.. Så himla spännande! Vill se hennes underverk! :)

Nej nu skall ja slänga på mig kläder å byta blöja på sonen sen ska vi cykla ens väg i solen han å jag. Möta upp pappan i huset å sen ta en kvällstur med båten. Äntligen har vi haft lite sol å värme idag. Har ju varit så galet kallt annars! Så lika bra att passa på att njuta.

Inlagd på bb

Ja de va ju en rolig midsommar dag. Vaknar på morgonen å har ont i magen. Men svårt att sätta fingret på vart de riktigt gör ont. Smärtan fortsätter å är riktigt jobbig. Men de va som nere i magen ja hade ont, i höjd me snittet.. Sen börja de gör ont upp mot höger sida... Blev till sist fundersam på om de skulle va blindtarmen.
Ringde till sist efter X-antal timmar till sjukhuset som tyckte jag skulle komma in.. Väl där skickade dom mig till akuten å ringde in gyn läkare.. Fick träffa kvinnan som inte tyckte jag va värd att få ett till barn betalt! Just typiskt.. Men de gick ju bra de me. Bebis mår iaf bra, men när hon tryckte på magen gjorde de ont precis över blindtarmen men även ont nere på magen. . Så hon la in mig på bb å tillkalla kirurg... Men när kirurgen väl kom å kände ömma de inte på samma sätt. Men ja tyckte inte han tryckte på samma ställe som hon samt att han gjorde så försiktigt! Så nu skall de avvaktas å jag ligger inne på bb avdelningen.. Har ont hela tiden å de vill inte ge me sig :( har nu fått en varm vetedyna å de va skönt samt tiggt till mig en starkare värktablett så att jag kanske ska kunna sova. Har ju haft konstant ont i 14 timmar nu.. Inte så kul....

Nu vill ja bara bli bra.. Ta nya prover... Slippa ha ont när ja vaknar å få åka hem igen...

Nytt brev..

Fick ett nytt brev här om dagen från Finland.. I brevet står de att ja varit där för NUPP-undersökning. De står att allt dom ser är normalt, storleken passar de veckor jag är i, huvudet ser normalt ut. Moderkakan ligger i bakre vägg (förra gå gen låg den fram) Sen står de: På moderkakan syns en formation som passar liksom för en annan liten fostersäck. Den undersökta berättar att hon haft en kraftig blödning hemma ungefär vid graviditetsvecka 6. Nu är situationen fullständigt lugn. Gott om fostervatten och fostret rör sig. Fostrets puls är normal 167gånger per minut...

Så de bekräftar ju som sagt ännu mer misstanken att de va två från början.. Jag kan ju ärligt säga att min största rädsla har varit att få tvillingar! De känns som att jag aldrig skulle klara de, å på ett sätt känner jag mig lite lättad att de bara är en kvar.. Samtidigt som jag lite känner att, shit! Jag hade två.. De hade varit häftigt...

Men nu är det som det är. Jag längtar efter RUL!!!
Magen växer! Är nu i vecka 16... Har lite ont till och från nere i magen.. Vet inte om de är från snittet eller om de är nåt annat.. Helst vill man ju inte känna nån smärta alls! Så e de ju..

Har varit ledsen i några dagar nu.. Sonens farfar bor ju ca 200meter ifrån oss.. Hans farmor sig ju tyvärr i cancer 2011:( har försökt få hans farfar att ställa upp lite å kanske börja va lite barnvakt! Så att ja kanske kan jobba lite, eller så att jag å sambon kanske skulle kunna gå ut å äta utan att behöva fråga en kompis hela tiden.. De är nu 11 veckor sen ja fråga!!! Han har då testat va ute å leka med honom själv i ca 1 1/2 timme... Å de va allt.. På 11 veckor!!!!! Hur kan man va så ointresserad...
Så jag bjöd iaf in mig själv å sonen IGEN till honom.. Eftersom att han inte gör en ansträngning, å ja vill att dom skall ha en relation.. Men jag blev förbannad å kände att jag börja koka där samtidigt som jag försökte hålla mig å inte börja lipa. Han berättar glatt hur han å nya "tjejen" har varit barn vakt till hennes barnbarn!!!! Varför i hela helvete berättar han de för mig??? När jag för 11 veckor sen bett han va till Vår son!! Till hans eget barnbsrnzz umgås så att dom skall få en relation.. F

Men jaha.. Så fråga ja om han hade alla helger bokade.. Ja de hade han ju såklart! En helg hade dom fria å då "hotade" hennes barn me att dom skulle va barnvakt så då skulle dom väl va de... Jag kokade lite till... Sen sa ja: att om bi skulle råka ha den 12/7 fria så skulle vi verkligen behöva barnvakt..... Men nej, så klart hade han varit fri ända till i tisdags! Då blev han bokad.. Oj så synd..

Asså skäms! Han vet att vi inte har nån annan.. Mina föräldrar bor så långt borta att de går inte att be dom om att va barnvakt! Jag har ingen släkt på nära håll...
Jag blir ledsen för vår sons skull! Jag blir ledsen för min sambos skull! Han blir ju ledsen över hur hans pappa beter sig.. Hur han skryter om att dom e barnvakt men aldrig till vår son!! Vilken skit stil! Jag skäms... Å jag skulle kunna gråta ihjäl mig. Vet ni hur ont de gör i mitt hjärta när den ja älskar säger: de känns ju som att jag förlorat både mamma å pappa när mamma dog... Eftersom att hans pappa helt glömmer sin egen familj å helt väger sig till den nya familjen..
Så himla sorgligt!!!

Skönt att skriva av sig lite...

Bjuder på en magbild som avslutning..
Godnatt

Första riktiga mvc besöket...

Ja igår va de dags för första riktiga mvc besöket med denna lilla krabat i magen. Sambon å sonen va me å sonen va vild å livlig som vanligt :)
Jag hade gått upp 1kg på 5 veckor.. 600g bara förra vecka då ja va hos min pappa.. Så onödigt.. Visst är inte 1kg mycket... Men ja åt onödigt mycket godis hos pappa tillsammans me lillasyster plus att vi äter så olika! Hemma hos mig har vi alltid sallad till maten, vilket dom inte har.. Lite vitkål en dag... Men men...

Hur som helst så va mitt hb bra, å de låg på 123. När jag skrevs in me sonen låg de ju på 109 å in i de sista låg ja jätte lågt. Precis innan förlossningen hade ja fått upp de till 121 tror ja..
Vi diskuterade mitt mående som är bra förutom att jag fortfarande inte kan äta ordentligt. Men fick rådet att äta lite mer bönor nu när jag har svårt för kött å kyckling så att jag får i mig protein iaf.. Å bönor tror ja mig klara av att äta.
Sen sa hon att de va dags att lyssna lite på bebisen.. Jag hade glömt i vilken vecka man börja lyssna så va lite orolig att inget skulle höras. Men hon sa att de va en snäll bebis så hon hitta den ganska direkt å högt å tydligt <3 sonen satt helt tyst å stirra me stora ögon när vi lyssna.. Åh <3 hade nästan glömt hur mysigt de är att få lyssna å man ligger ju bar där å ler när man får höra de. 150 låg hjärtljuden på :)

Hade ju gjort en socker belastning oxå, å min bm frågade om ja hade mått dåligt när ja gjorde den.. Nä inte va jag kunde komma på.. Mådde illa ett tag efter att jag druckit den där sockerlösningen, men annars inget va jag kunde komma på.. Då sa hon att jag hade haft 4,9 i faste värde å en timme efter drickan hade de sjunkit till 3,1!! Å sen efter ytterligare en timme låg de på 5,8 eller nåt.. Alla värden bra men mitten va väldigt lågt... Lite spännande.. Så eftersom att jag inte åkte fast i denna koll, måste jag göra en till sockerbelastning när jag runt vecka 20+

Å jo, är ju nu redan i trimester 2!! Shit :)

På väg...

Då e sonen å jag på väg till min pappa. Har packat bilen full å vi blir väl borta en vecka :) ska blir skönt att komma bort en stund, få nån annan som leker lite me sonen :) sambon jobbar ju väldigt mycket så jag är väldigt ofta själv me honom väldigt många timmar.. Å ibland kan de va skönt att få lite avlastning.. Lite så ser ja de när vi åker bort till min pappa.. Nån som kan leka lite me honom å ja kanske kan få gå å handla ifred. Visst tar min kära sambo honom oxå, men jag är väldigt dålig på att begära lite egentid. Så för mig är de skönt att åka bort lite.
Skall även träffa en instagram vän som tydligen bor i närheten av min pappa, hon har en son som e några dagar äldre än Min L.. Så de blir kul!

Gårdagens undersökning...

Ja igår va vi som sagt i Åbo för att träffa läkare som skulle göra ultraljudet till KUB..
Va lite orolig att bebisen skulle ha dött. De kommer ja va så länge som jag inte känner den.

De blev en ganska lång undersökning då bebisen inte låg som läkaren ville vilket gjorde de svårt att se. Men nackspalten (säger man så?) va 0,09mm så de tror ja va bra.. Får väl svar på allt nästa vecka.

Allt han såg, så såg bra ut sa han.. Däremot så ser min livmoder lite konstig ut. (de såg oxå läkaren som skrev remissen till kub, men han trodde sen bara att de va lite fel vinkel) men de är nåt som ser lite märkligt ut. Läkaren frågade flera gånger hur många ägg dom satt in och om de va gjort där. Tydligen har dom missat att skriva i min journal hur många ägg som sattes in.. Sen sa han: att man skulle nästan kunna tro att du haft två, alltså tvillingar.. Å då berätta ja om blödningen jag haft å att min egen misstanke är just det. Så han sa att de han ser i livmodern är inte farligt för barnet på nåt sätt men enligt honom "tyder" på att dom va två från början. Å att de typ då är som en ärrbildning ungefär. Så, så gick de besöket.

Bebisen levde så nu skall jag försöka ta in allt de här å börja inse att går allt som de ska så är vi en familj på 4 redan i december. Oj oj :)

Börjar bli lite nervös.

Ja de börjar jag bli. Imorn kl 10.00 skall vi vara på TYKS i Åbo och få träffa en läkare som skall göra KUB. Jag har dock glömt bort att meddela att vi då endast kan svenska, men jag hoppas ju att dom skall veta det vid de här laget. Varken jag eller sambon kan ju ett ord finska. Så de skulle va väldigt jobbigt om vi fick en läkare som bara skulle kunna finska å vi glömt att begära en tolk. Nå ja, de löser sig..
Men är iaf lite nervös.. Jag hoppas ju att allt skall se bra ut.. Jag önskar det.. Jag har så väntat på denna dag.. Kan inte fatta att vi är i vecka 13 redan! de klänns ofattbart. De har gått så snabbt.

Nå ja, nu måste jag sova om jag skall orka upp imorn. Vi kommer ju ha en hel dag i Åbo å strosa runt i affärer å annat skoj. Sonen skall me, så de blir en liten mini semester =)

Å så känns de så mysigt att komma tillbaka till Åbo.... Ja menar, där e ju våran son gjord =) Så de blir ju lite sentimentalt. Fina minnen.

Vilken värme!

Idag är de verkligen sommar värme!!! Till och med vindarna är varma!! Nästan så att man blir sugen på att bada... Men bara nästan. Igår gick vi in i vecka 12 (11+0) tiden tickar på å går i bra takt. Viktuppgången är jag oxå nöjd me.. Ca 1kg upp.. Förra gången hade jag vid den här tiden redan gått upp 4- 4,5 kg eller nåt sånt.. Kanske till och med 5kg. Som sagt denna gång hoppas jag de blir mindre. Blir de mer eller samma så blir de.. Men jag kommer försöka hålla igång å va mer medveten. De va ju olika faktorer förra gången som gjorde att vikten skena iväg..
Igår skulle vi grilla till middag, men den när jag fick de på tallriken å tog mån tugga så blev ja bara så äcklad! Ja hade ju lite på känn innan att jag inte skulle klara av att äta de.. Så min älskade fästman fick ställa sig å grilla korv till mig :)

Idag eftersom att de är sån sommarvärme funderar vi på att åka till en hamn i stan å äta "pizza".. Mon kära jobbar så himla mycket nu då han e jordbrukare. Men vi hoppas se är sista dagen idag å att de lugnar sig nån vecka innan gräs skörden kommer igång.

Att handla...

Ja de här me att handla gravid kläder längtar jag till.. På tal om de köpte jag ett par snygga jeans idag, undrar varför när jag inte kan ha dom om några veckor.. :) (de va alltså vanliga jeans) men då kan ja ha dim efteråt.
Men tillbaka till gravidkläder... Jag längtar efter att få inhandla gravidkläder.. Fattar inte att så många inte tycker de är värt.. Men hallå man går ju gravid nästan ett år.. Klart ja vill lägga pengar på att va snygg även när jag e gravid :) ja anser ju att de e den vackraste tiden i livet..
Hittat en fin tröja jag skulle vilja ha till sommaren.. Måste åka å se om den finns på vårat H&M

Idag är jag lycklig!

Ja idag hade jag tid för ett uppföljnings ultraljud. Fick läkaren som snittade mig när sonen föddes. En mycket trevlig äldre herre. Tänk va konstigt va å ogenerat man i dagens läge lägger sig i gynstolen fast de är en man.. Nästan värre me kvinna nu kan ja tycka..
Men iaf. Han sa att ny har du ju sett de så många gånger så du vet hur de ska se ut, ja har skärmen så att vi båda kan se.. Blev alltså Vaginalt UL idag.. Å där va vår lilla bebis, låg där å vinka!! Å han kollade så länge så jag fick se vår lilla vinka många gånger❤ alltså jag är så otroligt tacksam över detta!!

Idag fylldes jag av kärlek å fick hem två bilder.. Han sa att allt ser jätte bra ut å han tyckte inte att jag skulle behöva va orolig. Han sa oxå att graviditeten sitter högt upp å är perfekt placerad., inte för att jag vet betydelsen av det, men de lät ju såklart bra!
Älskade lilla barn! Vi längtar efter dig.

Den 26/5 har jag fått en tid till Åbo där en läkare skall kolla upp mig, å samtidigt blir de då KUB... Så nu längtar jag efter en familje dag i Åbo med ultraljud, shopping å mys. För visst är de ju lite charmigt att åka dit. Våra barn är ju gjorda där..

Idag bokade jag oxå tid för RUL, å de blir i början på Juli.. Spännande!!

Å dagens sista får bli att jag i onsdags fick avsluta mitt hormonplåster, å så börjar jag minska Lutinus från å me igår för att om vecka helt va fri.. Känns på nåt vis lite läskigt, å som ett avslut.. Förhoppningsvis sista gången me Lutinus.. Oj... Så konstigt att tänka så...

Nej nu skall jag plocka undan, så att vi snart kan lägga lilleman.. Å sen bädda ner oss i soffan å kika på lets dance å elda en brasa.. Har ju regnat större delen av dagen så en brasa sitter fint ikväll :)

Så fin!!! <3

Idag va jag till en gyn läkare för att få en remiss till KUB. Blev nervös ett tag för hans klumpiga sätt. När jag låg på britsen så skulle få göra ett UL på (magen denna gång) ser både läkaren å jag nåt som ser lite konstigt ut.. Så de han då säger är: detta ser ytterst märkligt ut! Eh menar han att de ser märkligt ut eller bra? Sa han fel? De såg ut som att de va en vit "ostbåge" som va inne i "säcken" bredvid fostret.. Så ja börja fråga upp om han menar märkligt.. Ja han mena märkligt för han visste inte va de va... Men tror han blev nervös sen av alla frågor ja började ställa... Men han börja kolla runt lite för han sa att de såg ut som att de va ett veck på livmodern (tror ja han sa) men påstod att de skulle va ofarligt.. Men efter lite mer koll så sa han att de nog bara va vinkeln som gjorde att de såg konstigt ut, plus att han trodde att de framtill va ojämnheter... Så vi får väl ta de så..

Men vår bebis börjar bli så fin! Börjar se ut mer som en bebis å inte bara ett suddigt streck :) de e så himla häftigt att få se de i olika veckor! De fick jag ju göra me sonen oxå men de va ju för att jag då va överstimulerad.. Jag älskar att då se vårt lilla liv i så många olika veckor å att få se hur de utvecklas där inne.. Vår lilla sprattla runt där inne å jag fylldes me kärlek<3
Jag längtar tills jag skall få börja känna mer å längta på riktigt, känna mig gravid på riktigt! Längtar efter att våga känna allt!

Fick även prata me min förra barnmorska idag å på onsdag skall jag på inskrivnings samtal.. Overkligt :)
Å jo så klart stötte jag på en från min mammagrupp när ja kom ut från barnmorskan.. Hon log å ja sa, jaha de va den hemligheten.. Nå ja..

Nej nu skall ja städa lite medans sonen sover..
Ha en fin dag!

snart ny vecka..

Idag är vi i vecka 8+6 så imorn går vi alltså in i vecka 9+0 alltså redan vecka 10! Känns overkligt då jag fortfarande knappt vågar känna mig gravid... På ett sätt känner jag mig jätte gravid, magen e svullen å jag mår så illa bara jag tänker på mat!! Kan inte äta nåt bra, utan de som går in e bara onyttigt! Mackor, pizza, glass.. Å lite frukt...Till och med tanken på sallad får mig att må illa.. Gurka går bra... Men ja...
Men just nu känns de ganska stabilt ändå, vet ju knappt om man vågar skriva så. Men jag har inga rester kvar av blödning, så nu när man för dit Lutinus är de helt klart å fint. Å de känns toppen. Nästa vecka skall jag på inskrivning till mödravården.. Å så skall jag på ett UL för att få en remiss till att göra ett KUB, vilket känns ännu mer viktigt för mig å sambon nu när de varit lite tokigt... Sen senare i veckan skall jag på ett uppföljnings UL.. Å så borde jag få veta hur länge jag skall fortsätta me dessa hormoner.. Vore skönt att få sluta snart..samtidigt lite läskigt... Å så skulle de va trevligt att få ha sex igen.. Nu har vi ju sex förbud å har haft de sen blödningen starta..

Nej nu skall ja klä på sonen å gå å hälsa på hans gammelmormor.. Hon säger alltid att vi är där så sällan :)

Vår lilla kämpe

Ja, igår va de dags för ett nytt UL, va lite nervös då jag hade haft så ont innan.. Men allt såg bra ut å jag såg direkt de pickande lilla hjärtat! Så vår lilla kämpe kämpar på ännu... Om två veckor blir de en ny koll.. Han sa när de ändå är IVF å en sån dyr graviditet kan dom lika bra hålla lite extra koll, vilket känns jätte skönt för mig!
Blir alldeles varm när man får se sen lilla växa i magen! Åh va jag vill att du stannar hos oss nu när jag fått se dig!

Ikväll skall jag ha en tjejkväll me min kompis. Middag å bio står på schema för oas.. Så se blir super nice..

Man får inte tro att man kan andas ut.

Nej, man får inte tro att man kan andas ut.. Igår va blödningen å dess rester nästan helt borta. De gånger jag gick på toa va de bara små enstaka prickar av brunt.. Pytte små... Va skönt tänkte jag! Då kanske man kan andas en stund... Men nej, så får man inte tänka..
Imorse när jag gick på wc så kom de igen "blod".. De är inte rent blod som kommer utan lite lite tunt svagt brunt.. Just nu iaf.. Vill inte att de kommer mer eller blir färskt blod.. Vill inte få ont... Vill att våran kämpe skall klara sig hela vägen!

Nytt Ultraljud..

Ja igår (lördag) åkte sambon och jag till bb för att läkaren ja va till hade ju erbjudit mig ett nytt UL för att se åt vilket håll det går åt, å kolla med en bättre ultraljuds apparat..
Hade förresten begärt nytt hcg prov i torsdags då jag fick höra att mitt värde förra lördagen hade varit jätte högt.. Men ingen vill säga hur högt.... Varför?

Bussigt nervös är jag när jag går dit iaf, tänk om de har avstannat nu...
Lägger mig ner å sambon sitter en bit bort... Han frågar igen hur jag mår å om jag blöder.. Men de som kommer ut (ursäkta infon) är ju bara brunt, tjockt å äckligt.. Ibland kommer de ljusbrunt men de e nog pga tabletten som skall upp i musen...

Han stoppar dit staven iaf å jag ser nästan på en gång som han hittar den lilla att den lever å de pulserar.. <3 vår lilla kämpe! Å va jag/vi önskar att du vill stanna hos oss..

Han mäter den två gånger... Å sista gången får han en bättre vinkel så då stämde längden precis me de veckor vi är i.. 7+0 i lördags. Å vår kämpe va ca 1cm.

Han tyckte att så länge som jag har blödning så skall jag komma dit en gång i veckan å göra UL.. Har ju egentligen en bokad tid nu på tisdag, för den hade dom i Åbo "beställt" men måste se om jag kan få den tiden flyttad till typ torsdag eller fredag.. Men dom har ju stängt imorn=/
Men men...

Nu håller jag iaf tummarna så hårt jag kan för att vår lilla kämpe skall växa sig stor å vilja stanna hos oss...

Å sen skall jag anmäla den där jäkla läkaren som uppenbarligen inte kan läsa av ett ultraljud...

Nej nu måste jag få i mig lite middag innan illamåendet tar över.
Igår fick jag så där ont som när jag va gravid med sonen... Fast lite mildare... De va länge sen jag va tvungen att ta en tablett men igår tvingades jag göra de.. Skulle ju verkligen önska att de va nåt jag skulle slippa i en till graviditet, för de va fruktansvärt sist.. Men de återstår att se. En dag i taget, å så tar vi de lugnt..

Jag är i chock!

Igår kom tårarna! Mitt i allt å dom bara rann... Undrade lite vart mina tårar hade tagit vägen.. De va skönt att släppa lite på trycket..
Har mått väldigt upp och ner dom senaste dagarna. Blöder varje gång jag går på toa.. Har mått väldigt illa!! Ont till och från..

Men idag hade jag tid till gyn för att kolla upp om kroppen klarat av detta själv eller om den skulle behöva hjälp, ja misstänkte att jag skulle behöva hjälp.

När jag kommer till gyn får jag prata me min kontakt person, å hon ger mig en kram! Så börjar jag gråta igen. Vi pratar en stund om de jag upplever som mest jobbigt, vilket är situationen om detta va vårt första å sista försök?! Jag vill så klart ha ett till försök betalt.. Vi pratar en hel del å hon är snäll å berättar en del saker jag kan ha nytta av vid en "strid" för de jag vill..

Blir inkallad till läkaren till sist. Han frågar hur jag mår å ja säger upp och ner. Försöker hålla mig från att gråta.. Han ber mig ta av mig så att han kan undersöka. Ligger där å berättar om hur ont jag hade natten till söndag å den explosion av blod som kom... Så hör ja han sen mumla på när han undersöker.. Jaha de har växt säger han... Mummel mummel.... Kolla här... Å jag ser att hinnsäcken (säger man så) är kvar! Fan tänkte jag, nu måste jag ju få hjälp att få bort de där, å min pappa å styvmamma å lillasyster kommer ju imorn å skall stanna några dagar.. Han tar ut ultraljuds staven å jag frågar: Kan du se när de har stannat av? Läkaren säger så: va menar du? Nu förstår jag inte.. Jag säger då: ja alltså när "dog" de? Då säger läkaren: men den lever ju!!!!!! Ja sa ju till sig att den växt sen i lördags!

Alltså säg vadå? Jag är i chock!? Lever den?! Han visade me UL igen å visst ser man att nåt lever...

Men fy va arg jag är nu på den där jäkla läkaren jag hade i lördags som jag då oxå hade när jag fick mitt utomkveds 2011... Hon sa ju i lördags att de hon såg va så litet att de inte ens motsvarade de veckor jag va i!!! Å så avslutade hon alla mina mediciner på stört!
Hon har alltså gjort bort sig igen! Fy fan!

Men ja vågar inte tro för mycket nu.. Blöder ju fortfarande, å han kunde inte förstå varför jag blöder.. De kan va början till ett missfall sa han, men den hade ju ändå växt sen i lördags, eller så var de så att de va en tvilling å att de blev missfall på tvillingen...

Ja herre Gud, dagen tog en oväntad vändning... Men vet inte om jag vågar berätta detta för nån nu.. Väntar nog lite.. Skall på nytt UL på lördag..

Snälla sluta blöda nu! Å låt vår lilla kämpe få leva vidare!!

Inte en tår...

Nej inte en tår har jag fällt... Inte alls likt mig.. Men tårarna hinner kanske komma när jag landat. Igår kväll/natt fick jag jätte ont, å ensam hemma va jag. Krampade som bara den, å ja satt på wc säkert 100 gånger... Men sista gången ja satt mig där så kom de som en explosion av blod! Pang sa de! Blev lite rädd för att de kom me sån fart. Men efteråt kändes de bättre å de onda släppte lite.. Idag har jag haft ont till och från men inte så farligt ont.. Men de känns inte som att kroppen st fått bort allt som ska bort än...

Igår misstänkte jag lite att jag fick samma gynekolog som 2011 gjorde en felbedömning av mitt utomkveds,hon sa missfall, kom igen om 3månader! Ändå står de i journalen att jag själv misstänker ett utomkveds.. Nej usch jag vill inte tänka tillbaka på de där, för de gör mig bara ledsen. Så onödigt långt lidande de blev. Va dit 3/11 å sen tvinga ja mig dit på nytt UL 21/11 som resultera i akut operation å jag hade ju jätte ont! Nej usch... Nå ja tillbaka till min misstanke! Letade upp journalen (för jag har skrivit ut min journal för att se hur hon hade skrivit om just de mötet) å visst va de samma kvinna!!! Så nu litar jag inte på hennes bedömning igår. Ska ju iaf ringa gyn imorn å få till en till undersökning om några dagar för att se hur kroppen har tagit hand om detta..

Får se när tårarna kommer :(

Missfall....

Ja inlägget jag skrev den 9/4 hade ju en hel del rätt om man går efter min känsla... Att jag kände mig tom och ogravid..

Idag började jag som sagt blöda, men de va inte direkt färskt blod.. När vi skulle gå in till simningen me sonen så känner jag hur de rinner till, å när jag kommer till wc är halva trosan full me blod! :( sätter mig på wc å ser hur de droppar ner i wc stolen... Ja men de e klart att de va för bra för att va sant! Varför skulle jag få bli gravid två gånger å verkligen få två barn... Sitter där å känner sen hur en klump far ut.
Fiskar upp den för att kolla läget, men de ser bara ut som en "korv" av koagulerat blod, tjockt....

Efter att sonen å sambon simmat åker vi å köper nya trosor till mig å sen lämnar han av mig på Akuten... Snälla som dom va tig dom emot mig å jag berätta att jag haft ett utomkveds förut å att jag va rädd för de nu me då jag från början haft ont på vänster sida (höger äggledare for ju vid de förra utomkveds) fick lämna urin prov å blodprov, men oj så utdraget de va! Men dom va iaf snälla å tog min oro på allvar så jag skall inte klaga, å dom kallade även in en gynekolog...

De är inget utomkveds enligt gynekologen, men ett missfall... Så nu får jag väl bara vänta å hoppas på att kroppen kommer sköta detta naturligt.. (Med min tur kommer de inte göra de) men jag håller tummarna. På måndag skall jag boka in ett uppföljnings ultraljud..

Just nu känner jag mig mest tom... Knappt ledsen... De jag känner mest är: va de här vår sista chans? Vårt sista embryo dog ju, så vi har inga fler... Skulle vi ha råd att bekosta detta själva? Å vill jag gå igenom allt igen? Många frågor men så lite svar... Ovisshet... Hatar de!

Men de är slut iaf, de blir ingen december bebis... Bara att invänta en blödning på riktigt..

Blev lite irriterad på gynekologen som tyckte vi skulle testa bliv gravida själva. Hon babbla på å sa att du borde ha så goda chanser att bli gravid själv, herre Gud du e ju bara född 85!! Alltså jag hatar de där!! Jo, jag e född 85 men jag fick ju hjälp av en anledning att skaffa mitt första barn! Skulle mina problem bara ha försvunnit för att jag fått ett barn.. Nej fan, skit snack som jag inte vill höra på...

Nä nu skall jag göra mig klar för sängen, ska på fotokurs imorn å hoppas att jag inte får nån störtblödning där. Just nu blöder jag ingenting, de kommer bara lite blod när jag kissar å skall torka mig.. Inte annars...

Så godnatt alla kämpare.

Blod!!!

Ja vet inte va jag skall säga... Ja sa snällt till min mamma att jag inte ville prata me henne, inte just nu när vi förälder skaffa barn. För jag tror på att jag måste ha positiv energi för att de skall funka... Va gör hon? Jo hon bara mata på skit å anklagelser å vänder allt sen å skriver att jag e så otrevlig.. Igår va jag irriterad å arg men försökte att stänga allt ute. Jag ville inte att hennes negativa skit skulle få förstöra för mig...

Men imorse hade jag ont nere i tjejmagen.. Sa de till sambon när vi borsta tänderna... Fick lite mer ont å ville lägga mig ner men hade inte tid.. Gick på wc å visst, de kom blod :(
Fan! Hjärtat slog snabbt, lite ångestladdat att se de där blodet. De va bara lite. Men de känns som att de kommer att komma mera.. Har ju från början haft lite små ont på vänster sida å har några gånger funderat på utomkveds... Men de brukar ju inte visa sig fören runt vecka 6 å jag e 6+1 idag.... Får se hur resten av dagen ger sig...

De här va ju inte så kul...