9mm

Ja, de blev ett snabbt besök på gyn, men resultatet va bra. I Åbo ville dom att slemhinnan skulle va över 7mm å idag va den lite över 9mm. Så nu är de bara att vänta på samtal på när dom vill att vi åker till Finland...
Så nu behöver jag era tummar så att våra embryon går att tina utan att dom dör.

De som känns lite konstigt me ett FET är att man tydligen inte leta efter en ägglossning som jag trodde (klart jag är dåligt påläst) utan bara efter gynnsamma förhållanden som min läkare sa idag.. Så, kan de då inte bli så att jag kan "råka " bli gravid på egen hand då? Säg att de skulle bli en överföring på fredag.... Men min kropp har ägglossning på tisdag veckan efter.... Nä, ja ska inte krångla till de å fundera för mycket..

Nu skall ja ladda mentalt, stänga bort allt som tar energi.. Koncentrera mig på mig själv!
Å hålla tummarna att embryona klarar sig.

Mot gyn!

Då är man på väg till gyn för att kolla slemhinnan. Jag är nervös.. Fast varför vet ja knappt :) känns dock som att kroppen har gått lite för fort fram! Hinner inte förklara mer ingående just nu. Men de känns som att vi kommer få skjuta på de en månad... Vilket inte skulle göra nåt egentligen! Att födas i januari är mindre "taskigt" än december :)
Å ja skulle gärna ta en månad till på mig att förbereda mig psykiskt å fysiskt. Skulle gärna hinna gå mer mina sista 3 kilon..

Hinner inte skriva mer nu :)

Plåster 1....

Ja idag satte jag dit första plåstret.. De va nervöst! Dels skrämmer alla biverkningar mig, å ja hatar att läsa ordet cancer sida upp och sida ner! Bröstcancer, äggatocks cancers, slemhinnecancer å allt va de stod... När man läser de funderar man om de ens är värt att föröka skaffa ett till barn.. Risken för cancer verkar ju stor, å jag vill ju finnas i livet för den fina prins vi fått... Men nu kör vi iaf! Ignorerar cancer... Koncentrera sig på att göra detta försök fullt ut.. Å så får vi se vart de slutar.. Plåstret sitter nu på magen, å mitt halsband åkte på igen.. Min skyddsängel.. Me vårt förra barnförsök hade jag halsbandet på från den dag jag började me sprutorna, å tog inte av de en enda gång! Precis innan se blev snitt fick jag lov att ta bort halsbandet å jag va bussigt nervös när jag tog av de. Men de fick ju bra å vår son föddes å mådde bra... Så skyddsängeln får följa me på detta barnförsök oxå..

Sonen är nu ett år å vi har haft kalas i 2dagar.. Han har fått mycket fint, men tårta åt han inte! Han kräktes när han fick de i mun, å idag försökte vi me en annan men han bara spotta å fräste :) haha.. Ja de va de..

Men men, nu lockar sängen.. Vi hörs igen.

Ett tecken?!!!

Ja idag fyller vår älskade lilla son 1år!! Helt fantastiskt och jag e så lycklig över vårt lilla mirakel. Å dagen till ära så kom mensen! Är de ett tecken? :)

Var e mensen?

Ja men visst är de typiskt! Min kropp gör aldrig som den skall på beställning. De bästa är väl att de itne är brådska på det viset kasnke,., Men jag sluta med min medicin förra veckan å efetr det skulle mensen komma 3-7 dagar efter.. Är nu på dag 9 å ingen mens i sikte.. Just typiskt..

Nå tur att jag har fullt upp me andra tankar och sysslor.. Imorn fyller våran lilla prins 1år redan!!!!

De snabbaste året i mitt liv!

Stressen..

Nu har jag kommit till dag 6 av medicineringen. Än så länge är det ju bara medicin för att framkalla en mens, så de är väl inget som stör mig på det sätter... Funderar en del kring hur jag kommer reagera med hormonplåster. Vid vårt förra å alltså vårt första IVF försök så kände jag mig väldigt skonad mot alla biverkningar. Jag blev inget humör monster eller extra ledsen.. Utan på nåt sätt såkändes det som att de där va precis va min kropp behövde... Men jag tränade mcyket, gick hos psykolog och prata så jag kände mig på rätt spår hela tiden. Inför detta kan jag känna mig lite vilsen. Jag skulle gärna gå å prata med någon igen. Men de är ju jätte dyrt, å de är pengar jag just nu inte har. Förra gången betalade jag 1400kr för ett samtal på knappt 60 minuter... Å då gick jag alltså ca 2gånger i månaden.. Men de är skönt att få prata med en utomstående, för jag har ingen släkt nära som ajg kan prata med.. Jag har visserligen vänner, men ibland behöver man en utomstående... Kompisar vill ju gärna heja på än, å säga att allt e bra fast de ibland behövs en verklighets koll. Typ hur gör jag om det här inte kommer funka? hur går jag vidare? försöker vi en gång till eller stoppar vi? Praktiskt hur funkar allt.. Ja sånt....

Jag funderar oxå mycket kring hur jag skulle ta ett nederlag.. De gick ju som sagt över förväntan förra gången och jag blev gravid direkt å fick ett levande barn.. Hur kommer jag att reagera om de blir minus? jag vet att man inte skall tänka allt för mycket, men jag har gärna en plan. Jag ser gärna att jag har gått igenom alla scenarion i huvudet som kan hända, hur jag ska reagera, va jag skall göra... Å hur skulle de kännas att utsätta kroppen för en massa hormoner å så kanske de inte ens skulle gå att tina upp våra embryon?! Slås fötterna undan då? jag tror att jag skulle känna ett annat lugn om jag visste att sjukvården bakom mig och att jag skulle få använda alla försök man egentligen skall ha rätt till... De grämer mig att jag just nu bara har ett FET förösk "godkänt". de gör mig galet stressad...  Stressen gör mig inte gott..... Jag vill få bort den.. Men förra gången gick jag in med inställningen att jag la ALLT i deras händer.. Jag litade helt och fullt på personalen på Tyks. Jag hade tron om att jag någongång skulle få barn.. Å skulle de inte funka på första förösket så kommer det att funka nån gång.. Jag hade sommaren framför mig å tänkte att funkar det inte nu så göra vi nytt förösk efter sommaren.. Jag lever å har roligt under tiden, jag hade en resa bokad med min syster så jag hade nåt att se fram emot.. Å så visste jag ju att jag hade rätt till flera förösk...

Denna gång har jag bara detta försök, jag vet inte hur framtiden ser ut, jag har inget kul bokat att se fram emot, det e ju alltid lättare att tänka possitvt om man har roliga saker att se fram emot, nåt som lyser upp om de blir mörkt..

Jag säger att jag skall föröska sluta stressa upp mig, men de är verkligen inte de lättaste när man 'r en tänkare, en som ältar de mesta 1000 gånger.... Men jag har iaf bokat upp mig på ett yoga pass... Se om jag kan finna en inre ro å lugna nerverna lite... Ingen vill ju flytta in i en stressad kropp.. Eller hur...  Jag måste få bort alla negativa tankar!

Nej nu skall jag gå å lägga mig,... L har äntligen somnat, han e förkyld igen. Han hann bara va frisk några dagar så blev han sjuk igen. Undrar om han har ont i öronen? han har börjat ta sig mer åt öronen samt att de va svårt att lägga han ikväll å de va verkligen ett ledset gråt...

Ska njuta ikväll när jag lägger mig av att lyssna till hans små å lätta andetag. Han skall snart flytta till eget rum.. Än en gång skall man testa att klippa navelsträngen =) Men dom här sista dagarna skall jag njuta av hans närvaro i vårt rum <3 vår fina underbara lilla kille <3

Tack!

Tack så jätte mycket för hjälpen att flytta bloggen. De gick inte alls när jag skulle logga in, för den började begära info som jag inte hade eller kunde hitta på sidan.. Men tack iaf..

Idag körde karusellen igång på riktigt. De är nervöst! Mest för att känner en press att de är vårt just nu sista förösk fast jag borde ha rätt till flera.. Men jag skall försöka lägga det åt sidan... KÄnns som att jag skulle vilja stänga in mig själv den närmsta månaden... Va själv bara... Träna, må toppen bra fysiskt och psykist. Jag tror att de är jätte viktigt!
Äter ju lchf nu för att föröska gå ner dom sista kilona från förra graviditeten. -3kg på 3 veckor är helt ok..
I november satte jag ett mål att bli av med mina 10 kg som va kvar efter gravditeten å dom skulle bort till 1:a mars... halkade lite efter men kasnke jag kan hinna iaf. Har 4,4kg kvar att gå ner av dom 10.
Gick ju upp 24 kg... huj =) skulle inte vilja gå upp så mycket igen..
Men de är ju för en god sak å jag fick ju världens finaste prins..


Men idag började jag iaf med medicin.. Skall äta Terolut i 10 dagar för att starta en mens. Å efetr det skall jag ringa till ivf sköterskan som ger instruktioner om vilken dag jag skall börja med hormonplåstret och gulkroppshormonet..

Men denna gång har jag fått recept på Crinone, å förra gången hade jag Lutinus... Är det nån ute i ivf världen som vet skillanden? Prismässigt är det stor skillnad och Crinone är mycket dyrare än Lutinus.

Å hur lätt att de att få dit gel så att de stannar inne i musen? Lutinus av ju en torr tablett så den hölls ju där... Usch, ogillar att stoppa upp grejer där. Men de e väl bara till att bita ihop..

Nu Kör vi!!

Då kör vi...!!

Blir två inlägg på rad nu, men de e för att  de tog sån tid (lathet) att skriva ner hur de hade gått med de där me betalning..

I tisdags hade vi iaf vår bokade tid till TYKS för att diskutera att FET borde de väl heta. Vi har ju två frysta embryon kvar.. Jag va jätte nervös när jag satt där i de gröna väntrummet.. (Hemska färger!!)
Jag har varit inställd på att detta skall ta lite tid, alltså att de skall ta lite tid innan vi kan göra en återföring (heter de så?)

När vi fick komma in å prata, va de samma läkare och hennes Assisten kanske man kan säga som vi hade första gången vi va dit. Hon frågade va som hänt sen sist vi såg å jag berättade att vi fick en son å att han i tisdags (samma dag) blev 11 månader! (han sov förresten borta första natten när vi skulle på de där samtalet, vår stora kille)
Hon fråagde upp hur min graviditet va å hur de av att föda fram en sån stor gosse (4330g) Men han kom ju me snitt till slut, så de va lugnt...

Vi pratar fram å tillbaka å hon gör en snabb gynundersökning, min mens hade börjat dagen innan men tack och lov inte helt tagit fart1 För efter att jag fått barn har jag en fruktansvärd mens! Herre gud va jag blöder! Men iaf hon såg att slemhinnan va jätte tjock å hon undrade om hela verkligen skulle komma ut å hon undra om jag hade ordentlig mens just nu.. emn de hade jag ju inte så jag visste ju att den skulle starta som en flod vilken sekund som helst....

Hur som helst så när hon va klar fick sambon komma in igen å hon frågade när vi ville starta detta...
Ehhh =) jag vet inte sa jag.. Fortfarande inställd på att de skulle ta några månader...

Men läkaren säger då, ok du börjar med Terolut om 14 dagar, eftersom att du inte har regelbunden mens. När mensen kommer ringer du hit så får du instruktioner på nytt när du skall börja med nästa medicin som kommer vara ett hormonplåster om jag förstod de rätt.. Estradot och även Crinone..

Sen gör du ett ultraljud på dag 11 (när nu det är) å då betsämmer vi vilken dag ni skall hit... Ingen garanti att de går att tina våra embryon men de visste jag ju....

Men shit!!! Nu e de ju jätte NÄRA!! De här trodde jag inte.... Nu blev jag ju jätte nervös...

Vi diskuterade även de mitt sjukhus bråkat om med betalning.. Hon blev märkbart irriterad ¨undra va dom höll på me.. Så sa hon att de heter ju att man har rätt till 3 försök.. Å de ni skall göra nu räknas egentligen till försök nummer ETT eftersom att de är ett resultat av vårt första förösk som man forstätter på.. Så hon tyckte inte de va rätt att jag varit tvungen att "strida" om de...

SÅ jag borde ringa mitt sjukhus igen å fråga va fan dom håller på med... Men just nu måstejag väl koncentrera mig på att må bra.. Vet inte om jag känner mig helt redo för detta.. men nu måste jag ju det!! Så nu gäller postivta tankar.. Gå ner lite till i vikt.. Har 5 kg kvar tills jag e på samma startvikt som innan första graviditeten.. Gick upp 24kg!

Inför vårt första IVF försök hade jag  ju gjort allt för att va i så bra skicksom möjlig för att öka alla mina chanser till ett barn.... Å jag kände mig verkligen på topp.. De gör jag inte nu, men har ju några veckor på mig ännu =)

Nej nu är klockan massor å jag borde sova,.. Sonen vaknar så olika att man vet inte hur länge man får sova.. I förrågr va han uppe kl 5!!! å imorse vakna han kl 8. Så de e lite skillnad.. emn för de mesta sover han ganska bra...

Finns de nån som kan flytta min blogg till "Syskon försök" jag kommer inte in å kan inte flytta min blogg...

Tack och godnatt

Fortsättning på ivf resan....

Ok jag skulle ju fortsätt att berätta om va som hände med gyn läkaren och betalning....

Jag va till läkare en dag för att kolla upp min mage eftersom att jag hade haft så himla mycket problem när jag väntade min son, passade då på att fråga min läkare vem de egentligen va jag skule prata med för att inte hamna vilse i systemet... Hon tycktge att jag skulle ta kontakt med läkaren som är chef för gyn...

Gjorde ett försök å ringde gyn å då va de min kontaktperson som svarade.. Hon kollade i min journal å såg att dr A hade skrivit att jag skulle kontakta chefsläkaren för sjukhust å inte för gyn... Skit då...
Sen sa hon att de va ju synd att de blev så här... Å de värsta är att måste du gå pribvat kan de hända att du inte ens får använda dig av de embryon du har i Åbo.... VA?!??! Som att de inte skulle va skit nog om jag måste betala de själv så kanske jag inte ens får tillbaka de som är mitt... Fuck fuck fuck..

Börjar då föröska få tag på chefläkaren... Inte de lättaste att få tag på den kvinnan..  men till slut så lyckades jag!!

Hon va trevlig och saklig att prata med.. Jag bärjade gråta när jag berätta va Dr. A hade sagt till mig.. De där med att om jag ansåg mig ha rätten att få ett till barn betalt när jag redan fått ett...  JAg tycker verkligen inte att mans äger så.. Bad om ursäkt för mina tårar men sa att de va käsnligt...

Sen säger chefsläkaren att de vore ju dumt om jag inte får använda mina egna embryon som vi har å hon frågade hur många förösk vi gjort.. HOn sa först att de inte va hon som bestämde men jag sa att Dr.A hgade sagt att de låg på hennes bord.. Hon ba: jaha gick de så långt,....
Ja och vi har som sagt bara gjort ett försök, och de embryon vi har kvar är ju ett resultat av försök nummer ett så jag tycker att jag borde ha rätt till de..

Men du sa hon jag skall kolla upp allt de här å så ringer jag tillbaka till dig..

Trodde att de skulle ta lång tid innan hon gjorde de eftersom att hon verkade va en upptagen kvinna...

Men de tog bara två timmar så ringde telefon.. Sjukhuset såg jag på nummret...
Svarar å de är då Dr.A som ringer...

Hon meddelar lite "surt" att hon nu har suttit i möte med chefsläakren och chefsläkaren för gyn, å de hon hade sagt till mig fanns de ju inget belsut på.. Så därför kommer dom att betala de här.. Men hon gör klart för mig att i Januari blir det nya regler så dom betalar nu detta å sen inget mer....
(jävla skit kärring)

Men jag blev glad och lättad över det å insåg vilken jäkla tur jag hade som i "misstag" hörde av mig till Tyks å Åbo bara för att berätta att jag fått barn.. hade jag inte gjortde hade jag ju stått här nu i januari å försökt få till de men skulle då inte fått de enligt mitt sjukhus...

Kanske de finns en mening med allt ändå...


Å lite roligt att tänka tillbaka...

December 2011 blev min första remiss äntligen iväg skickad.. äntligen skulle jag få testa ett alternativt sätt att bli gravid.. Å vilket lyckat reslutat, vi fick en son på vårt första IVF försök.. Jag kunde inte va lyckligare.

Å nu blev alltså vår andra "remiss" skickad i december den oxå!

Nu kör vi!

Startskottet har gått!

Ja vad har hänt sen sist jag skrev...? Blev en väldig berg och dal bana! höll på att gå sönder och stressa ihjäl mig..

För de första så ringde inte min läkare den dag hon skulle ringa, så min kontakt person på gyn ringde upp och meddelade att läkaren hade fått förhinder och att hon skule ringa mig veckan efter.. Ok tänkte jag, de får gå bra..

Men jag bestämde mig 5 dagar för att föröska få tag i  en ivf skötare på tyks bara för att berätta att vårt första IVF förösk hade lyckats (9 månader för sent, men ändå) jag visste imte om man skulle meddela om man fått barn eller inte.. Så jag ringde dit för att fråga å en snäll kvinna tog mina uppgifter (då dom kopplade mig fel) så sa hon att en ivf skötare skulle ringa upp mig..
Dagen efter ringer en sköterska och gratulerar så klart till barnet å undrar va de blev för kön å sånt.. Sen frågade hon om vi ville prata syskon försök.. Så ja sa att ja, men jag har tid till mitt sjukhus i januari men telefontid imorn å att jag skulle försöka få en remiss till er på Tyks.
Då meddelade den snälla sköteren i telefon att det inte alls var nödvändigt utan hon bakade in en tid till oss den 8.e januari!!! (shit va snabbt!) å så sa hon att dom skickar en betalningsförbindelse till mitt sjukhus bara...
Vilken lycka! va lätt de gick!! =)

Trodde jag!!!!!

Degen efter ringer gynläkaren som jag  väntat på å helt kallt säger att hon inte kan få till en tidigare gynundersökning utan att jag får vänta till Januari.. Ok, fine då får jag väl vänta.. Men ändå mata hon på å sa att dom var underbemannade å typ mana mig att inte ens gå tilkl akuten om jag fick ondare för då måste du ju ha nån som kan göra ett riktigt ultraljud.. Fuck you kärring... Men ok...

Så sa ja att ok, vi får väl se då å hoppas att värken iu äggstockarna håller sig lugnt (tror de sitter i äggstockarna)

Sen börjar hon: å  så ser jag att du vill diskutera en remiss till Åbo, å de kan jag meddela att de inte blir...

Jag: eh jaha fast nu skulle ju du ha ringt mig förra veckan så jag ringde till åbo bara för att bekräfta att jag fått ett barn å där meddelade dom att  jag inte behöver en remiss från er utan att dom bara skickar en betalningsförbindelse till er (vi har använt 1 förösk av 3)

Hon: jaha men då nekar vi den.

Jag. Va?!?! varför de?

Hon: Ja men du har ju fått ett barn!!! Anser du dig ha rätten att få ett till betalt?

Min tanke: säger hon verkligen detta till mig på riktigt?

Jag: meeeeeen!!! ja de anser jag.. Å va fan skall jag göra nu då?? hon har ju redan gett mig en tid å sagt att hon skickar iväg betalnings grejen till er...

Hon: ja men då nekar vi bara den, så får du betala detta själv.. Vi har sparkrav på oss.. Å du har ju faktiskt fått ett barn så då tycker inte vi att vi skall betala för ett till...

Jag: Men är detta ett beslut? å om när har detta bestämts? jag menar borde inte dom i Åbo veta detta?

Hon: ja vi gynläkare har diskuterat detta å betsämt att de är så här.. Att har man fått ett barn så får man bekosta ett andra själv...

Jag: ja de här tar jag inte.. Ve, bestämmer verkligen över detta?  jag vill höra ett riktigt beslut..

Efter många om och men fick jag namn till en chefs läkare som jag kunde ta kontakt med... Å ja lita på att jag skall göra det!

Jag kommer att skriva fortsättnigen i ett annat inlägg så att detta inte blir allt för långt..

Men jag fattar inte hur en läkare har mage att säga så som hon sa,... De klingar fortfarande i mina öron...

Du har fått ett barn!! Anser du att du har rätt att få ett till betalt....

Som att de inte redan är en sorg att man inte kan få barn på egen hand.. Så skall man få de uppkört i ansiktet oxå... Nej fy fan för hennes bemötande..

Hade varit en sak om hon lagt fram de typ så här: Tyvärr är jag ledsen att meddela att vi har beslut om sparkrav, så vi kan i detta läge inte bevilja detta.

Då hade jag kanske kunna ta de...'
Men att slänga fram att jag fått ett barn å typ ska va glad för de... nej aldrig i livet.. Så får man inte göra..
Usch....

En liten rullning....

Ok, idag ringde jag ett samtal som börjar sätta bollen i rullning igen.. Blandade känslor för de. Skulle vilja göra en gyn undersökning och få en ny remiss till Åbo, där vi då har två frysta befruktade ägg.. Men dom hade inga tider fören mitten på januari:/ jag som skulle vilja ha iväg remissen nu i december!
Men efter att jag pratat klart och lagt på så tog de kanske 20minuter så ringde dom upp å tyckte att jag skulle ha en telefon tid nu på torsdag till den läkaren hon borde in mig hos i januari. Så sa honnett ifall de behövs så kan ju i så fall hon skynda på allt å kanske se till att jag blir undersökt tidigare än januari.. Så på torsdag skall jag tjata om att få en tid i december å får jag inte de vill jag iaf att hon skickar iväg en remiss i december! Sist dom skickade i december fick jag ju komma till Åbo i mars.. Så de tar ju ändå några månader...
Så nu får vi se va som händer.... :)

Idag tog förresten våran son sina första egna steg!!! Han är nu 8månader och 28 dagar... Han e så snabb.. På torsdag blir han 9månader! Tiden har gått så otroligt fort! Och nu är de så himla roligt att va med honom..

Vi startar om då.....

Ja nu kan man säga att resan för ett till barn startar på ett sätt... Eller nu börjar resan att göra kroppen i gott skick igen ifall de är så att vi vill ha en till bebis..
jag har 10,6kg att gå ner ännu till ursprunglig startvikt från första graviditeten.. Å nu har jag gjort upp en plan, ett delmål och ett mål..

Första delmålet är att jag har till nyår på mig att gå ner 5kg... Borde inte va helt omöjligt om jag börjar äta mer rätt och motionera... Inte banta vill jag påpeka!!
Jag hade gjort allt jag kunde inför förra ivf behandlingen för att göra min kropp så redo som den kunde bli... Å de måste jag göra nu oxå..

Jag tror att vi kommer att försöka oss på ett syskon försök, men vi är nog båda på samma spår att vi kan försöka nån gång, men vi är inte "villiga" att testa hur länge som helst.. Kroppen tar en massa stryk av behandlingarna och nu har vi faktiskt fått en fantastiskt fin och frisk son och är mer än "nöjd" med honom. Visst vill jag att han skall få ett syskon.. Men får han inte de så är det inte hela världen.

Jag hade ju hoppats att min mens kanske skulle ha velat bli normal efter en graviditet men de har den inte blivit, så att bli gravida spontant är nåt jag inte tror på.  Men just nu minskar ju dagarna mellan menserna och de är possitivt! första gången hade jag 55 dagar emellan, andra gången hade jag 48 dagar emellan och nu denna gång hade jag 36 dagar emellan.... Så vi får väl se va som händer med den..

Jag har ju valt att inte ha något preventivmedel nu efter att vår son föddes... Varför trycka i sig en massa skit hela tiden.. Nu får kroppen en chans att "leva sitt eget liv"

Hur som helst så jag nu då bestämt mig för att ta tag i mig och gå ner i vikt ifall de är så att vi förösker igen när lill grabben blivit ett år.

Jag har gjort upp en plan med en väninna.. Så detta är nåt vi gör tillsammans! Varje fredag morgon skall vi ha vägning och mmsa bild åt varandra.. stötta och peppa å kämpa tillsammans...
Så förste delmålet är som sagt va till nyår -5kg för mig,.... Blir toppen när vi är två som kämpar... Man blir lite mer motiverad då.. Man vill ju inte va dålig å inte gå ner nåt...

Så nu börjar resan för att göra kroppen i gott skick för ett eventuellt syskon försök, eller för att helt enklet bli snygg och stark igen =)

Om några dagar....

Blir inte allt för mycket skrivande här just nu..
 Men om några dagar blir vårt lilla hjärta 6 månader!!! Att han snart funnits med oss i ett halvår känns ju helt overkligt..
Våran lilla kille har blivit så stor..
Vi har en bestämt pojke som är super vild.. Lugn och ro kan vi glömma =)
Nätterna har varit bra, men har på senare tid blivit sämre.. Han sover nog hyffsat bra men när han vaknar för att äta är han oftast vaken i 1 1/2 - 2 timmar innan han somnar om.. Å de är lite tungt.. De kändes helt ok när han va liten att han vaknade flera gånger för att äta, men då somnade han ju nästan direkt han fått mat... Men att behöva va vaken flera timmar varje natt är ganska påfrestande.. De e ju inte så att han ligger vaken och  är tyst...
Jag har ofta vår lilla son "ensam". Mannen jobbar en hel del och har lite idrott till de och lite andra projekt som tar en massa tid...
Allt e ju inte rosenrött hela tiden.. Jag älskar att va med min son men just nu börjar jag bli liiiiite trött.. Dåligt med sömn plus att jag har han hela dygnen igenom, de tar på och jag skulle behöva få va lite själv en stund för att fungera som en bra mamma....

På tal om mamma å har inte min mamma varit här än.. Jagkände mig väldigt besviken och arg först.. men just nu känns de som att jag skiter i vilket... Hon kom ju när han föddes, sen kom hon en snabbis på dopet.. Sen dess har hon inte kommit hit... Fattar inte varför hon inte vill träffa oss eller han.. Jag har nästan helt stängt av mina känslor för henne och henne beteende just nu.. De får bli hennes förlust om inte hon vill ha nån kontakt eller lära känna vår fina pojke...

Har tänkt på det många gånger, de e ju en himla omställning att bli förälder och de är väldigt tungt emellanåt.. de hade kunnayt va skönt om hon hade kunnat komma å fungerat som ett stöd, hjälpt mig laga mat eller nåt sånt.. men inget... Min bästa vän va här en dag... Å medans jag matade vår son började hon städa upp i mitt kök... Alltså de kändes hemskt att sitta, samtidigt som de va guld värt att få lite hjälp!!!

Jag har sagt till min mamma rakt ut tusen gånger hur jag känner men de går fan inte in.. Och nu skriver hon ofta som att inget har hänt på tex facebook, att hon saknar mig och honom så mycket.. Men jag blir nästan bara förbannad när hon skriver så för jag tar de som bull shit! om man saknar nån ser man väl till att ses.. Jag har åkt hem till henne två gånger för att hon skall få träffa min son.. men jag tänker inte åka dit fler gånger.. Jag skall inte behöva jaga henne... Som sagt de får bli på hennes förlust...

Nej nu skall jag gå å sova.. är så trött nu.. får se om jag kan få lite egen tid imorn eller så.. DÅ skall jag cykla i fred tror jag =) Hörlurar, hög musik och vinden i håret... Löövly.... =)

Kul föresten att så mångahar blviit gravida här! Grattis till er alla som väntar smått och lycko spark till alla er som kämpar..
Godnatt

1 år!!!

Alltså ja har tänkt på de i flera veckor... Men ändå missade jag det!! I onsdags va de 1år sen våran resa startade på riktigt! 1år sen jag försov mig då jag skulle vakna tidigt för att ta den där första sprutan. Ja minns hur nervös ja va för den där sabla nålen.. Hur ja satt och svettades för att jag inte ville ta den själv.. De slutade me att sambon, som oxå va nålrädd gav mig sprutan..
Så de va där och då, den 22:a Maj som resan mot ett alternativt sätt att få barn startade!
De e så otroligt häftigt att tänka tillbaka på den här tiden!
Om en vecka på söndag ska vi ha dop för våran son.. Bara nån dag innan dagen han blev "gjord" :)

Ja önskar som sagt att alla som kämpar med IVF och allt sånt här, att de skall gå vägen för er me!

Jag såg ju som sagt va till att ladda på bästa möjliga sätt (enligt mig) inför vårt första IVF! För de första så kunde jag ju helt slappna av från och me den dagen då jag fick våran remiss till IVF.. Inge mer ligga på schema.. Vi kunde bara få njuta av varandra innan allt startade.. Jag såg till att va i bästa möjliga skick både fysiskt och psykiskt! Ja la allt i deras händer.. Å va skönt de va! Även om de va nervöst.. Men jag hade en tyst tro om att se skulle gå vägen.. Kanske inte på första, men ja kände mig ändå ganska säker på att ett IVF försök för oss skulle lyckas... Men de gick snabbare än va ja vågat hoppas. Första försöket ledde alltså till graviditet och nu en levande bebis!
Som sagt, en otroligt häftig resa vi gått igenom. Och nu har vi vårt lilla troll hos oss.. All kärlek och lycka.. Verkligen <3

Så ett år sen nu då.. Ett år sen vårt absolut störta äventyr i livet startade! Tack för allt:)

Vilken utveckling!

Idag blir vår älskade lilla gosse 11 veckor!! Hans 10:e vecka i livet har varit en riktigt utvecklings vecka! Oj va de har hänt mycket! Han skrattar tillbaka till oss! Å de e så underbart gulligt! jag skulle kunna gråta ihjäl mig för att det är så fint. Han har öppnat sina små händer mera och han greppar tag om sina saker i babygymmet, de skall gärna till munnen =) Han vänder sig på sida!!!! Nu kan jag nog inte lägga han i soffan mera =) Lilla gullunge! De händer verkligen massor och de är så fint att få följa de..

Just nu försöker jag planera dop.. Har bokat dop till den 2:a Juni... Och efter att jag bokat de så kom jag på att de va ju den 4:e juni som jag gjorde mitt första äggplock och den 6:e juni fick jag ju tillbaka mitt guldägg som resulterade i vår lilla prins! hade egentligen varit fint att ha dop då..

Jag minns att när jag hade varit till Åbo på överföringen, så ringde min faster till mig och sa att hela Sverige flaggar och hejar på er idag! De va ju sveriges nationaldag.. =) Min faster är så underbar!

2012 va verkligen mitt bästa år på alla sätt.. jag ser hela året som ett enda stort äventyr! Där jag fick uppleva en massa saker. Underbart! Jag ser tillbaka på på 2012 med ett stort leende och enorm tacksamhet..

Men som sagt, planerar dop nu för fulla muggar.. Har fått en jag känner att komma och sjunga i kyrkan. De kommer blir så vackert.. Jag måste lyssna på låten alla dagar så att jag inte gråter allt för mycket i kyrkan sen =)

Nu måste jag skynda iväg. Skall på mammagruppsträff idag.. Hade hellre varit hemma då de är så himla underbart väder idag! Men imorn skall jag bara va hemm för då blir de ännu varmare =)

Ha de fint nu alla kämpare..

De blev en pojke!

Ja de blev en pojke för min kompis som bor granne med oss! Så himla kul! Då är dom tre pojkar i byn där vi bor som hamnar i samma klass å som kan ha sällskap å leka med varandra! Den ena pojken föddes två dagar efter vår pojke å nu grannen som fick en pojke. Perfekt! Kul när vi kan va mamma lediga samtidigt å få njuta av våra gossar! Å som sagt kul att dom kanske kan leka me varandra när som växer upp..

Min lilla gosse ligge i min famn och sover nu.. Borde lägga ner han i sin säng, men han e så gosig nu när han ligger så fint och sover. Kärlek, kärlek!:) längtar redan till imorgon bitti då han slår upp sina blå och ler allt va han kan.. Goa unge!

Du lilla underverk.

En bild från bb...

Jag har fortfarande inte tagit mig tiden att sätta mig ner å skriva ihop min förlossningsberättelse...
Tiden och dagarna bara rusar iväg och vår lilleman är nu redan 9veckor gammal.
Allt börjar gå mycket bättre. Man har fått landa lite, vänja sig vid att ha ett barn 24/7... De är en sån stor omställning.. Man trodde man skulle va förberedd men de va jag verkligen inte =)

Men nu går som sagt va allt jätte bra.. Han sover bra på nätterna, hans magont har minskat, jag känner han bättre...
Han har ett strålande morgon humör. Han e så galet glad när han vaknar på morgonen. De vackra stora leendet han ger mig på morgonen är guld värt! Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det.. För de e så jäkla underbart!! Så den absolut bästa stunden på dagen är på morgonen för då är han som absolut gladast!

Jag älskar han så att de gör ont... När han ler fylls mina tårkanaler med tårar på knappt en sekund! Han är då de vackraste som finns!
Så mysigt att lukta på hans hår, hålla han i famnen tills han tryggt somnar, titta på honom när han sover rofullt, pussa på hans gosiga kinder, hålla hans lena små fötter...  Att sova tätt intill varandra är oxå mysigt.. Men väldigt varmt! för både honom och mig..

De har inte varit lätt alla gånger.. Han ha som sagt va haft mycket ont i magen å gråtit en massa.. men nu börjar allt reda upp sig och han är en mycket gladare bebis...

Önskar så att alla snälla människor får uppleva detta!  För de är fantastiskt... De är jobbigt.... Men de är massor med kärlek!

Satt just och läste mina anteckningar från förlossningen... Å när jag läser de minns jag de som igår.. Förväntan och spänningen.. Längtan.... Men jag minns nog inte smärtan... Och allt de där va så underbart... Undrar om man får uppleva de igen?
De finns en kvinna som sagt att jag skulle få mitt barn... Hon säger nu oxå att jag kommer att få fler... Så vi får väl se.. Just nu skall jag bara njuta av våran underbara, fina och vackra son...

Du underbara....

De är helt otroligt hur mycket kärlek man kan känna för en liten människa.. Mitt fina vackra barn!
De har absolut inte varit en dans på rosor. Vi har haft en bebis som haft en del ont i magen och de har varit mycket skrik! Vissa stunder har både han gråtit och jag har gråtit.. Man känner sig spliten ibland när man inte kan trösta sitt lilla barn.. Men dr är ändå roligt att se hur man är gjord.. För även om de ibland har varit riktigt jobbigt så kan ett leende från honom göra att man glömmer bort allt!!! Då har man världens finaste å snällaste bebis igen:)

Vi har fått lite bukt me hans mage nu så de är inte konstant skrik längre vilket är skönt.. Vill ju inte att han ska behöva ha ont!
Men de är otroligt va mycket som händer på så kort tid! Han har växt MASSOR! Å vår lilla bebis vägde förra veckan nästan 6500g... Helt galet :) han är väldigt me och tittat mycket.. Å nu har han börja "skratta" mer.. De absolut bästa som finns just nu är att se hur glad han blir av sin tecknade kompis vid skötbordet.. Ett tecknat huvud som ler mot honom. Å när han får summor den blir han sååååå glad!! Ni skulle se vilket leende han ger tillbaka, han rutigt tjuter till när han ser den å benen går som som en liten elvisp! De e så himla underbart att sen! Oj va de värmer mitt hjärta! Underbara lilla barn!

Livet blir sig aldrig likt igen :) ibland är de fortfarande svårt att förstå att vi hade sån tur att vårt första IVF försök gav ett sånt lyckat resultat! En graviditet och en levande bebis som resultat! Tacksam!

Nu ska ja klä på mitt lilla hjärta och gå en promenad.. De är väldigt fint väder å solen skiner.. Måste ta till vara på de!

Dagarna går...

Dagarna gå och jag har försökt göra några inlägg från mobilen men det har inte funkat.. Har inte heller orkat sitta vid datorn.. Men nu tog jag mig en snabb tid att sitta ner en sväng och har svarat på era kommentarer. Tack för era Grattis..!

Skall skriva mer och berätta hur förlossningen gick och hur vi har de nu..

Men just nu skall jag lägga mig i soffan brevid min sambo och mysa och njuta en stund av lite egentid =)
Imorn fyller jag år! 28 år blir man.... =)
Trevlig helg och jag lovar att snart skriva..

Mitt lilla hjärta!

Dagarna går å vårt lilla hjärta är nu 9 dagar gammal.. Kärleken till honom är oändlig å herre Gud va blödig man blivit! Jag gråter för allt å inget. Har han en prick på näsan så gråter ja ifall de skulle va så att han skulle ha nån sjukdom. Jag gråter av tanken på att förlora honom.. Eller min sambo.. Va skulle ja då ta mig till? Måste sluta tänka på sånt.. Grinar till reklamer gör ja oxå. Världens lip sill har man blivit:)

Men hur de än är med alla hormoner så le jag världens lyckligaste! För jag har världens finaste och mest underbara son! Jag älskar honom över allt annat å jag gör va som helst för honom!! Han är de absolut finaste jag har!! Å de är så underbart att pussa på hans mjuka Goa kinder! Igår gjorde han inget annat än sov.. Å idag har han oxå sovit bort hela dagen! Har haft besök av min bror å hans tjej å deras 4 månaders dotter idag (vi bor ganska långt ifrån varandra) så de va lite trist att min lilla herre man typ sov bort hela besöket! Tror han va vaken ca 40 minuter å då åt vi innan dom va tvugna att dra sig hemåt.
Nå hoppas vi kan ses snart igen..

Sambon är borta idag å kommer inte hem fören sent ikväll:( usch så trist! Saknar honom redan å vill ha hem honom! Å fy va hemskt sen när han måste börja jobba igen! Vill inte alls!!! Men han e ledig nästan hela Mars så vi har han ju hemma på nätterna ett tag till..

Å Gullungen å jag hade en riktigt mysig morgon idag.. Han låg å åt å mojsa å katten va me på ett hörn å tven fick rulla. Ingen brådska upp, de va ju ändå lördag:)

Men nu måste jag försöka klä på mitt gulltroll igen å stoppa ner han i vagnen å ta ut hundarna på en promenad.. Blääää va jobbigt å bökigt!
Sen ska ja ladda för melodifestivalen!! :) hoppas å hejar på Robin ikväll!
Ha en trevlig lördag kväll!

Vi fick en son!

Skriver bara jätte kort nu då ja de två senaste dygnen enbart fått ca 3 timmar sömn.. Men inatt fick vi vår son med hjälp av akut kejsarsnitt. Såklart väldens finaste pojke (som alla tycker om sina egna)
Skriver mer sen när ja är pigg..


28 Februari föddes vår vackra son Love!

Nervöst!

Hinnsvepningen igår verkar göra "nytta" tror jag. Sen igår har jag haft som mensväk och idag har de värkt mer eller mindre hela dagen och de gör bara ondare och mina ilningar blir mer och mer påtagliga och intensiva. Så nåt händer de nog där nere.. Hamnar vi inte att åka in i natt skulle iaf jag gissa på att min kropp kommer va väldigt motaglig för igångsättning imorn..

Gud så nervöst de är! Vem vet, kanske vi imorn får träffa vårt barn?
Skall göra en jordgubbsdrink nu och boosta mitt hb en sista gång.. Sen ska jag försöka få lite sömn om de går.. Lär väl ligga vaken hela natten bara för det =) och nervöst vänta på morgondagen och allt va den kommer ha att erbjuda..
Nu mina vänner är de nära!!!
Va snälla å hålla tummarna för att allt skall gå bra...

Nu skall jag njuta en stund av alla rörelser som bebis ger i från sig i magen och försöka memorera känslan.. Som sagt, finns inget som säger att jag nånsin får uppleva detta igen..

Godnatt

BF idag och hinnsvepning.

Ja då va datumet här som man haft som "mål" sen 9 månader tillbaka.. 25 februari 2013, Bf dagen...
Idag hade vi tid till gyn för att kolla bebis..
Vi hade en annan läkare denna gång än den vi brukar ha, men de gjorde inget.. Hon kollade länge med ultraljud och verkade ha lite svårt att mäta hur stir vår "lilla" verkligen va... De kunde skilja med flera 100g på mätningarna... Men till slut efter mycket om och men så satte hon en uppskattad vikt på 4,4kg! STOP NU UNGE =)
Men hon verkade själv osäker på om hennes mätning va rätt, för som de då såg ut idag hade bebisen växt och ökat i vikt med 25% på bara 4 veckor.. Å de tyckte hon lät mycket..

Hur som helst så ligger bebis åt de större hållet och vi diskuterade hur vi skulle göra.. Hon va för att ge de lite hjälp på traven och fråga hur jag kände.. Och jag är nog för hjälp på traven jag med.. Vill inte att den blir så stor att de tills ut blir kompilikationer.. För denna lilla har vi väntat på såååå länge så jag vill inte att nåt går fel.

Hon gjorde en vaginal undersökning men pratade väldigt mycket med läkar ord som man själv inte fattar... Men de va nåt med att hon kunde öppna de till 2 cm och livmoerdtappen va kasnke 1,5cm nu.. Så hon gjorde en hinnsvepning på mig. De va inte alls så farligt som hon la fram de.. Skulle inte säga att de gjorde ont, kanske mer obekvämt.

När hon hade gjort de gick vi tillbaka till hennes rum och min sambo kom med (han vale att gå ut under gyn undersökningen, vilket inte gör mig nåt) =)
Väl inne på hennes kontor så blir det bestämt att om de inte kommer igång nu av sig själv med hjälp av den här svepningen hon gjorde så blir de igångsättning på onsdag morgon.
Så händer inget innan dess skall jag infinna mkig på bb på onsdag kl 8 på morgonen...

HJÄLP va nära de blev nu=) Innan veckan är slut borde vi ha fått träffa vår lilla bebis... Helt plötsligt blev jag nervös! Jag som känt mig så lugn.. Men de vorde väl konstigt om jag inte blev lite nervös... Nu hoppas jag bara att den kommer innan lördag! För på lördag fyller min lillebror år.. Å ja vill att vår bebis skall ha en egen dag...
Shit snart kommer jag ligga där och kämpa med att få ut den finaste av allt... Nu e de Galet nära!! Nu kan de ju verkligen ske vilken sekund som helst!

Så nu vet ni hur det ligger till här...

2 dagar till BF

Nu är det bara 2 agar kvar till bf.. De är så overkligt nära nu..! Vi ska möta vår lilla om bara nån eller några dagar... Ofattbart och underbart!
Idag har jag testat på en yoga klass.. Den va helt ok... Kanske man borde ha gått på sånt lite mer för jag tror nog att man kan ha användning av den andningen..
Ja de va synd att jag inte testat på de tidigare.. Men nu e de som det är.

Ikväll skall de bli tacos till middag! Och så skall de bli lite bastubad och sen Melodifestival.. Sambon jobbar sin sista natt av hans 8 nätter.. På söndag natt är han ledig i 4 nätter så kan kan bebis gärna få komma...
Idag är huden på magen jätte öm! de spänner och stramar och de gör ont att ta på den... Den kan lixom inte töjas mer nu...

BB väskan har jag inte heller fått klar.. Skamligt.. Idag måste jag lägga ner mina kläder så att jag har de gjort! inga fler undanflykter...

Nej nu skall jag gå å ta en bit mörk choklad å vänta på att sambon kommer in, han e ute med hundarna å jag har så ont idag att jag inte ville följa med för då kommer jag inte att få sova alls inatt..

Ha en fin lördag!

Snart så...

Yes, dagens mvc besök gick bra. Mitt hb hade ökat lite, så nu e de bara att fortsätta med mina jordgubbs smoothies. Behöver fortfarande få de högre men de va en bit på väg nu iaf. Så det är ju alltid ett steg framåt.
Bebis hjärtljud låg på 140 slag denna gång och hon tyckte att det kändes som att bebis hade fixerat sig nu. Hon sa att de kan ju hända vid en gyn undersökning att man kan "putta" upp huvudet lite, men så som hon hände de på utsidan så sitter det där de sitter nu..
Har ju känt som mer ilningar och tryck neråt så jag har ju gissat på att den lilla fixerar sig.. Sen kände hon på magen och på bebis och på skoj gissade hon en vikt.... 3800g... Ok bebis nu får du komma!! =) haha ja vill inte att den ska va så mycket större..
Men å andra sidan så vägde jag 4200 när jag föddes.. en riktig guld klimp..

Man har en del tankar och funderingar nu.. Jag pratade i telefon med min mamma idag.. vi hade messat igår innan vi somnade och då fråga hon om jag packat klart väskan.. Vilket jag inte har.. Eller de som saknas är mina kläder.. Så sa ja att min tanke är ju att jag skall hinna packa klart väskan sen när jag känner att de är på gång.. DÅ berätta hon hur snabbt de gick för henne och hon sa att du kommer säkert ha dina tankar på annat än att packa.. Så packa nu....

SÅ idag när vi prata så sa ja att min plan hade varit som så här....
Jag känner att nu är de dags på riktigt.. Jag packar då de sista i väskan.. Går och duschar och rakar ben och "fiffi" och under armarna... Å fönar håret... Så va min plan =)
Hon skratta å sa att jag alltså skall hinna me en del innan jag åker in.. Kanske måste tänka om..
Sa samma till min bror idag när vi prata och han som e kille sa: men vem bryr sig om du har rakade ben =) ingen..

Men jag bryr mig =) haha jag vill ha benen rakade.. Inte vill jag ligga där med håriga ben.. Och sen ligga på bb i flera dagar och kasnke inte orka raka sig =) lika bra att va så "fixad" som möjligt så kanske de inte gör allt för mycket om de blir en liten odling de dagar man e på bb.. Är jag den enda som tänker så ?? =)

Har fått hen hel del bristningar på magen nu oxå.. Å tusan va de kliar... Jag smörjer 2 gånger om dagen med bio oil.. Men de kliar ändå.. Vill inte va där å klia.... Försöker låta bli...

Nu e klockan över midnatt och vi har återigen bytt dygn.. Vilket betyder 3 dagar till bf!!!
3 dagar!!!!! Jag fattar inte att de är sant...
Nej nu betala mina räkningar, man vet ju aldrig, kanske man hmanr till bb inatt så de e lika bra att jag får de gjort nu.. och packar ner de sista i min bb väska.. Sen fårde nog va tack och godnatt..

Tick tack...

Tick, tack, tick, tack.... Dagarna går.. Eller dom nästan flyger fram. De känns så otroligt overkligt att de är så några dagar kvar!! Har vi verkligen kommit så här långt..
De börjar bli väldigt tungt nu. (till och från) De känns i ryggen och mitt bäcken vill inte riktigt som jag.. Ikväll har de varit besvärligt, men ja har samtidigt hållit igång i tre dagar nu så de är inte så konstigt..
Min mvc tid som ja skulle haft tidigare i veckan blev flyttad så den blir imorn (torsdag) och imorn är de bara 4 dagar kvar till bf!!!!!!! :)
Ja hoppas ja fått upp mitt hb lite...

Tänk att de snart art dax att möta vår bebis.. Ja känner mig så redo som ja kan bli... Tror jag :)
De bästa är väl nog att mon sambo är så lugn och tar detta me ro. Han litar på att vi klarat allt.. Och de gör vi nog tillsammans.. Kan behöva lite av hans lugn ibland.. Men de smittar ju lite av sig..

Ligger i sängen nu och tittar på en unge i minuten- USA.. Kan ju inte säga att jag längtar efter smärta än, men absolut efter att få träffa vår lilla... Som är så efterlängtad...
Har haft lite onda sammandragningar ikväll.. Påminner en del om mina magproblem.. De blir å svida en del... Mindre skönt.. Men samtidigt bra att veta att kroppen kämpar på..

De sägs ju att de föds mycket bebisar under fullmåne.. Vi pratade om de på min babyshower.. Idag va ja tvungen att kolla upp när nästa fullmåne är.... Vill ni gissa?? Nä ni svarar ju inte ändå, ni kikar in här men lämnar sällan spår...
Nästa fullmåne är på måndag... Samma dag som vi har bf... Så vi får väl se då :)

Nej nu blir se godnatt!!!

Välkommen vecka 40!!

Kan ni förstå!! Idag går vi in i vecka 40!!:) jag har nu 7 dagar kvar till bf! Vi är nere på ensiffrig nedräkning. Oj va de känns oroligt. De känns så otroligt att de ligger en liten och bökar runt i magen som snart skall födas och komma ut och förhoppningsvis leva med oss! <3 en liten människa... Så efterlängtad!
Ja känner mig inte utväntad än, men ja längtar sååååå efter de där första mötet! När man om allt går som de ska får upp bebisen på bröstet och få titta på den för första gången! Mina ögon vattnas av bara tanken.
Snart har vi väntat klar! Snart får vi veta vem som gömt sig där inne i 9 månader.. De känns spännande..

Jag känner mig faktiskt ganska lugn.. Jag är inte lika rädd för förlossningen.. De blir va de blir. Ja har en vision om hur jag vill bete mig under förlossningen.. Ja har tänkt på de massor och hoppas ju så klart på att jag kan behålla lugnet trots smärtan.. Men de återstår att se..

Förra veckans besök till barnmorskan gick bra.. Men mitt hb är ännu lägra å ligger nu på 103:/ men nu e de allt för lågt så nu måste ja verkligen få upp de! Å ja har ju inte allt för mycket tid på mig. Har haft svårt att ta järntabletter sen den där söndagen då ja blev å kräkas. Så nu kör vi på naturlig föda.. Russin och jordgubbar är de jag kör mest på. Nån järntabletter har ja fått i mig.. Imorn ska ja till barnmorska igen så då får vi se om de hänt nåt me mitt hb. Annars vet jag inte riktigt va ja ska ta mig till. De e hu nära födseln nu så kanske ja kan ta nå starkare järnmedicin? Ja vet inte...

Försökte ju minska på magkatarrs medicinen förra veckan men de gick inte alls! På dag två blev de jätte tokigt i magen men ja hann ta en till tablett innan de blev allt för galet! Så nu kör ja på dubbel dos tills bebis är född, ja har inget val..

Men annars så njuter jag till fullo av min mage! Har en del gravid krämpor men de kan jag leva me. Vissa dagar är bättre än andra, men de e väl så de ska va. Men jag älskar min mage och de är underbart att känna hur den lilla bökar på där inne.. När man ser hur hela magen gungar :) jag klappar och smeker magen alla dagar.. Snart älskade bebis får vi se dig! Men så länge ska ja njuta av min runda mage.. Som faktiskt sjunkit en hel del.. Oj va lätt de är att andas nu :) hihi

Ha en bra måndag!

Trött...

Söndag.... Dagen startade mindre bra.. Gick upp lite tidigare än fästmannen för att laga pannkaks frukost:) tänkte att han kunde sova lite längre då han varit trött. Han jobbar ju annars gärna dygnen igenom.. Idag bestämde jag mig för att börja ta mina järntabletter igen då mitt hb återigen att sjunkit ner till 109:/ så de blev 2 järn tabletter, 1 vitamin tablett och 2 magkatarrs tabletter.. Stekte min pannkakor och fästmannen kom upp lagom så att han kunde vispa grädden.. Bebisen buffade på hej vilt i magen.. Mysigt <3

Men nåt kändes konstigt.. Åt två små pannkakor och börja känna mig lite lätt illa mående.. Envisades med att ta två små till.. Börja då må riktigt illa! De kändes som en socker chock eller nåt.. Tar en apelsin för att lugna de söta... Men den går inte riktigt ner... Sitter en stund och klagar vid bordet att ja mår illa..... Gör ett knäckebröd med ost och äter de, men de va segt att få ner de...

Efter en stund går sambon för att göra sig klar för morgon promenad med hundarna, ja ville oxå me men kände att jag mådde allt för illa... Tog inte många minuter innan jag va tvungen att slänga huvudet i wc stolen och kasta upp! Bläääääää!!!!!

Blev de för mycket piller på en och samma gång idag? Eller ville kroppen helt enkelt inte ha pannkaka? Kastade upp en hel del.. Tänkte då vilken tur ja haft som faktiskt har sluppit illamående och såna kräkningar i min graviditet.. Nu har ja ju haft andra problem, men att kräkas är fan ingen hit. Finns ju dom gravida som kräks i flera månader.. Stackars er!
Och bulimiker skulle jag heller aldrig kunna bli.. Usch för att spy..

Men efter att jag fått spy så kändes de liiiite bättre så jag följde me ut med hundarna. Skönt med en promenad i vår vinter värd. Vi har fått en hel del snö igen och dr är så fint..

Men jag nåt inte riktigt bra idag.. Ligger nerbäddad i soffan nu under en filt och ser på första twilight filmen. Har inte sett dom så jag fick tre filmer i julklapp av min bästis.. Vet inte va jag tycker än så länge..

Bebis knölar på i magen sig och de är mysigt, men lite jobbigt när man mår illa för de blir ju nästan värre när de rör sig då.. Men de e underbart att se hur magen rörs under filten.. Älskade barn vi längtar efter dig!
Men nu ska ja böka mig upp ur soffan och lägga mer ved i spisen för att sen bädda ner mig och fortsätta se på filmen.. Känner mig så trött...

Drömde förresten inatt att de va dags att föda! Spännande....
Drömde här om natten igen att jag fött en flicka.. I alla drömmar sen jag blev gravid har jag drömt att de kommer ut en tjej! Men samtidigt är ja helt inställd på att vi får en pojke.. Nåt bara säger att de är en pojke men ändå drömmer jag bara flicka.. Lite kul de där och de ska bli så spännande att se va som kommer ut:)

Babyshower

Åh vilka underbara vänner jag har i mitt liv!! Ibland kan inte ord beskriva!

Igår tog min sambo med mig ut på promenad med hundarna, vädret va soligt och de va helt ljuvligt ute! När vi kom hem från promenaden skulle han iväg och jobba lite. Ja hänger av mig kläderna lite sakta och går mot kök/vardagsrum, då ser jag en massa champange glas som står på vår köksÖ och bakom hörnet hoppar ett gäng tjejer fram och skriker suprise!!

Haha vilken chock! Vilken överraskning! :) Dom hade bakat och fixat en massa fint och dom hade presenter.. Och jag fick en sån trevlig eftermiddag!! Helt fantastiska tjejer som va här! Och två bebisar :) en på tre månader och en på 1 vecka!
De va så fint gjort! Och ja e så glad.. Kände mig helt uppspelt hela kvällen efter att dom åkt. Satt och stirra på den enorma blöjtårta som min kära vän M hade gjort! Vi fick en massa fint till vår lilla.. En av tjejerna är enormt duktig på att virka. Kolla mössan och vantarna som vi fick till bebis. Hur söta är ute dom..

Men som sagt, ibland kan inte ord beskriva. Men ja e så lycklig som har så fina vänner i mitt liv! Jag älskar dom alla! Och ett speciellt tack till dig M <3

Nu ska jag hitta nå kläder att ta på mig. Idag fyller mitt kära gudbarn 1 år! Lilla söta tös, ett år har redan gått sen du såg dagens ljus första gången..
Fina lilla du..

Snart kanske de är "över"

Jaha min magmedicin hjälpte inte.. Igår kväll fick jag återigen en mag attack med fruktansvärd magvärk, hjärtklappning, diarré och de känns som att magen fräter bort! Så fick jag mer sammandragningar som va mindre bekväma. Efter samtal till bb för att återigen få råd om Jag kan få ta mer medicin så hamna jag och sambon på att åka in till bb för en koll.. Ctg kurvan visade inte på nåt avvikande. Allt såg bra ut.. Fick lite mer recept fria alternativ, tips och råd om mat ja ska äta.. Dom
Ringde även jour läkaren som sa att kag skulle ringa gyn dagen efter (idag) för att få en tid, men där hade jag ju turen på
Min sida! För de va just till han jag hade bokad tid till idag me ultraljud! Vid 01.30 får vi åka hem och försöka sova..

Idag va vi då till läkare. Ultraljudet gick bra. Vår bebis har lååånga ben! Benen är som om dom skulle va i vecka 39-40 me. Vi är ju i vecka 37.. Så långa ben. Han tyckte att den nog kunde börja komma ut nu. Så hans råd idag va att jag skulle ut och "springa" lite.. Va aktiv i hopp om att de snart sätter igång av sig skälv! För mina mag problem kommer inte att gå över fören bebis e född. Den trycker nog på så tokigt att de inte blir bra förens den e ute! Efter lite samtal hit och dit så ökas min dos magkatarrs medicin nu! Så nu får jag återigen be om att jag slipper få mer ont.. Vill inte in till bb igen fören vår älskade unge ska ut!!

Idag fick ja lite glädje tårar börjar insåg att de faktiskt är FEBRUARI nu!!! Nu är de äntligen månaden då vår bebis är beräknad att komma!!:)
Kan ni förstå?