Ja så var de lördag igen. Sista lördagen ledig innan jag kör igång med natt jobb igen. Jag måste nog arktiskt säga att jag är "glad" över min överstimulering som gjort att jag fått va hemma och i lugn och ro låtit vårt hjärtegryn växa till sig i magen UTAN stress.. För de ÄR stressigt på jobbet. De kommer jag inte undan. Men jag skall försöka att göra mitt bästa för att inte stressa upp mig när jag kommer på jobb..
Idag är se fint väder ute. Jag har dammsugit och torkat golven. Men är så extremt trött!! Skulle vilja sova! Men de känns fel att gå och lägga sig när de är så fint väder.
På måndag ska jag äntligen få träffa min psykolog som jag inte sett sen dagen före jag började med sprutorna! Så hon vet ju inte ens om att jag fick börja med sprutorna, för sista jag va där så var de osäkert om jag skulle få börja med dom eftersom att min mens kom en vecka för tidigt! Och vi pratade om att inte hopas för mycket eller bli ledsen om de inte skulle fungera även om jag fick börja eftersom att de inte är alt för vanligt att de fungerar vid första IVF försöket.. Och de va kag helt inställd på..
Men på måndag när jag kommer till henne är jag alltså redan i vecka 14+0 helt otroligt. Och va länge sen de är sen jag va oh prata med henne.. Men de har ju varit uppehåll med semestrar och sånt. Så de ska bli kul att komma dit och berätta min glada nyhet.. De tråkiga är väl att jag måste ta tag i Kim situation med min mamma.. Jag har försökt att inte tänka för mycket på henne och hennes sätt för jag blir bas upprörd och stressad och de är inte ta för barnet! Men jag behöver råd i hur jag ska göra... Ska jag bryta helt med henne? För jag kan inte acceptera hennes sätt mot mig.. Hennes stil och lögner. Jag behöver lugn och ro.. Jh har haft tillräckligt med drama i livet och jag vill att de får ett slut NU! Jag vill inte föda vårt barn in i en massa drama.. Lugn och ro, stabila och trygga människor vill jag ha runt mitt barn..
Nå ja, de kommer att bli en lösning men jag måste bara ta mod till mig och ta ett beslut! De känns ju faktiskt för jävligt att mamma hamnar utanför min graviditet. Varje gång hon skriver ett mail och säger att jag ska klappa magen från henne blir jag arg. Tro inte att du ska bry dig om mitt barn när du inte kan bry dig om mig.. Jag som är hennes enda dotter. Nej kan hon inte bete sig mot mig har hon inget att göra med sitt blivande barnbarn heller.. Hårt men sant. Och de tråkiga nu är ju att alla andra får veta när jag varit och lyssnat på bebis hjärta... Men inte hon.. Pappa fick snabbt en bild på mms när jag varit på ultraljud, tvekade länge om mamma skulle få en och på kvällen när jag skulle lägga mig fick hon e bild.. Motvilligt.. Och sist... Trist, jätte trist men sant..
Nej nu skall jag sluta skriva.. Imorn kanske jag Ska till kyrkan och ta nattvard.. Jag döptes ju och konfirmerades i januari för att jag skulle få bli gudmor åt mitt blivande gudbarn. Och då skulle jag sen va tvungen att ta nattvard, vilket jag inte gjort.. Men nu har jag chansen när nån annan sk- till kyrkan.. Ja vi får se om jag vågar.. Skulle ju behöva.
Nå ja.. Ha en bra lördag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar