Baby vakt

Ikväll var de dags att plocka fram baby vakten som vi handlade i början av december. Vi inhandlade ju typ allt på en gång då av en viss orsak.
Hur som helst så tyckte ja att jag borde öppna och kolla lite på dom och läsa instruktions bok.. Men hjälp! Den känns lite väl avancerad:) så ja sa till sambon att de nog är han som får läsa och sätta sig in i hur den funkar och sen berätta åt mig :D haha.. Jag gillar inte att läsa sånt där :)

Idag har jag iaf varit och köpt hem de "sista" som jag kände att jag ville ha hem.. Köpte ylle inlägg för att förhoppningsvis slippa mjölkstockning. Köpte även en super mjuk och skön filt från kapphals serie Newbie till bebisen.. Så fin.. Nu är se bara att vänta tills jag får linda den kring bebisen :) blev en beige filt förresten..

Men mitt stackars bäcken klarar inte av att gå och handla så där. Shit va ont jag får! Kommer ha svårt att sova inatt.. Har ju haft en kudde mellan benen förut men de kan jag inte ha längre, de gör oxå för ont. Ibland känner jag att jag vill ha en kudde under magen, men magen min är så sabla känslig så de för bara ont... Men snart, snart är längtan och väntan över.. Jag kommer sakna min stora runda mage och alla buffar man känner varje dag.. Men de ska ändå bli skönt att bli av me den, bli av me alla kilon man dragit på sig.. Att va överviktig på heltid skulle jag aldrig orka med! Hjälp va de e tungt! Sp jag ser fram emot att kunna promenera igen och röra mig utan att flås ihjäl mig :)

Idag sparkade förresten bebis till på revbenet! Herre Gud va ont de gjorde! De va nästan så att tårarna börja spruta på studs som ja kände sparken.. Så snälla bebis, inga fler åka sparkar :)
Nåt jag oxå har märkt att den gör ofta är att hicka!:) stackars liten va den hickar.. :) hihi de känns så roligt..

Nej nu skall jag kolla klart på svenska Hollywood fruar :)

Vecka 37 nu då:)

Tiden rusar på och idag går vi in i vecka 37.. Otroligt häftigt! Förra vecka fick ja mina första strimmor på magen. Minns inte om jag skrev de.. Visst dom e små men nu lär man väl spricka son ett dragspel som en kompis så fint sa :) jag har ju smörjt in magen alla dagar men de hjälpte tydligen inte. Men man känner att de spänner på i skinnet.

Vi skulle ju ha varit på ultraljud idag med dom ringde och avbokade. Fick en tid på fredag istället och då till den läkare vi haft hela tiden. Vi skulle ju denna gång fått en annan annars. Så även fast vi såg fram emot ultraljudet idag så känns de bättre att de är samma läkare som tittar. Så nu får vi längt till fredag istället..

Har lånat om mina böcker igen från biblioteket. Är duktig på de där med att skjuta upp saker, men nu ska de läsas. I en av böckerna är ju en avslappnings cd med så den ska jag försöka hinna med en gång om dagen...

Ska försöka läsa den tunna boken idag.

Ska även ringa min moster ikväll tänkte jag eftersom att hon har jobbat på bb och varit med om många förlossningar. Tänkte passa på att utnyttja hennes kunskaper med lite frågor :)

Men nu e jag galet trött igen. Tänkte att jag skulle Ha börjat packa bb väskan idag, men jag tror ja ska ta mig en säng till stan imorn och handla lite saker som jag vet att ja vill ha i väskan . Lite nya dusch grejer och smått och gott.. Kanske man borde se till att ha båda kamerorna i skick oxå med tända minneskort och batterier. Kan va en bra ide :)

Snart, snart...

Idag är det söndag.. Jag äter min magkatarrs medicin och har inte fått mer ont i magen. Nåt konstigt är de i magen, men vad vet jag inte...
Min kära sambo blev magsjuk igen i fredags! Panik!! Jag vill inte blir sjuk igen!  Men de fick än ju att fundera på om de ändå va magsjuka jag fick igen förra söndagen? Just nu hoppas jag ju på att de va de, så att ja inte blir sjuk nu igen.. Vi låg ju båda magsjuka på julafton.. Så de känns lite konstigt att de kom så tätt igen..

Har lyssnat på min avslappnings cd idag.. Kom fram till att man blir väldigt avslappnad och fin när man lyssnar.. Men att få de till verklighet sen när man ligger och har ont är nog svårare... Men jag skall lyssna några gånger till och få in de så får man se om de är till nån hjälp.

Imorn går vi in i vecka 37 och de är overkligt nära slutet nu.. Vi har även tid för Ultraljud på måndag.. Får se då hur stor vår bebis har blivit... Den känns stor för de känns himla trångt där inne nu..
Min kompis fick barn i fredags och jäklar va snabbt de går för henne.. Hon skickade mess att nu går vi in på bb och knappt två timmar senare va hennes son född.. Helt otroligt.. Visserligen hennes fjärde barn.. Så ja sa de, hon e nog gjord för att föda barn =)

Jag har börjat längta så otroligt mycket efter vår nu.. Jag vill veta vem du e, vill lukta på dig och hålla om dig..

Jag har börjat känna mig mer lugn inför förlossningen.. Jag tror nog att allt löser sig, ut skall den och jag kan ju inte påverka hur de blir utan de gäller att följa med bara.. De blir nog bra..
Och snart, snart är de dags för oss att få möta vårt efterlängtade barn! Jag hoppas allt går bra..

Snart skall min älskade och jag gå på bio och sen äta en matbit ute. Gäller att passa på nu när de bara är vi och liten är på insidan.. Lite egentid på tu man han.

Vi skall se på filmen som handlar om Tsunamin som skedde 2004.. Lär väl lipa.. Men de får han ta då =)

Ha en fin söndag.

Akuten med magsmärtor

Ja i söndags vaknade jag tidigt på morgonen och kände att jag hade ont i magen. Jag kände igen magvärken och de är den samma som de varit stora delar under graviditeten. Så jag klev upp oh tog min mg medicin (mot magkatarr) när ja sen vaknar igen på morgonen så kändes magen först bra. Men sen när jag satte mig me sambon och åt frukost känner ja hur de börjar jävlas igen. De eskalerar väldigt fort och i vanlig ordning så känner ja att magen slås ut. Snabbt på toa och visst, där kom diarrén.. Bäddar sen ner mig i soffan. Men smärtan i magen är så påtaglig att jag känner att jag börjar må illa. Efter nån timme går de ute att hålla tillbaka de mer så då börjar jag kräkas oxå. Fy hur jag mådde..

Detta va dock första gången som jag inte börjar gråta när jag fick så där ont. Annars så kopplar jag ju ihop magsmärtor med mitt utomkvedshavandeskap och blir ofta ledsen direkt! Men den här gången höll jag mig (stolt!) men dagen gick och smärtan ville inte ge me sig. De sved och krampar i magen. Vid 14.30 ringer jag till slut till bb för att fråga om jag kan få ta en till tablett. Hon va osäker och skulle kolla uppse och bad mig ringa på nytt efter en halvtimme.. Sambon kom hem och jag fick i mig lite fil och ett glas oboy.. När han går ut för att jobb igen ringer jag upp bb igen. Fick prata med en underbar kvinna som va lite orolig och ville inte att jag skulle va hemma när jag hade haft ont sen kl 6 på morgonen. Hon sa att ja skulle åka till akuten och skulle inte dom ta in mig så skulle bb ta in mig, för hemma skulle jag inte va. Tar mig en snabb dusch hemma, Ringer sambon och säger att jag åker iväg för att bli uppkollad. Vi har ju en massa djur då vi bor på en bondgård så han hade fullt upp me dom. Och inte gjorde de mig nåt att jag åkte iväg själv, vet ju att han kommer sen om jag vill..

Väl på akuten tar dom in mig, får väl ligga där två timmar innan läkaren kommer. Dom blev ju oroliga att ja va magsjuk! Men jag vet ju att jag inte va de för så här har jag ju haft förut.. Hade oxå under dagen känner att jag hade haft mycket mer sammandragningar än vanligt oh jag började misstänka att de gjorde ont. Svårt att säga exakt eftersom att jag överlag hade så grymt ont i magen med svid och krampande.. Läkaren kände sig osäker och ringde ner personal från bb och ringde in jour gyn läkare.. Barnmorskan som kom ner till akuten va kvinnan ja pratade me i telefon. Hon va en ängel.. MEN när hon satte på grejerna på magen för att ta en ctg kurva så ser hon ju där att jag har väldigt mycket sammandragningar. Flera stora och där emellan flera små, inte mycket vila däremellan utan de höll på mer eller mindre hela tiden.. Då säger hon helt plötsligt, de kanske är så att de är förlossningen som har startat! Va???? Jag utbrister: men ja har ju inte hunnit öva på mina avslappnings övningar! Sen tänkte hur i hela friden ska de här gå? Jag hade haft ont i ca 13 timmar, mitt hjärta va så himla ansträngt och ja hade en hög puls pga att ja hade så ont.. Jag kände mig helt slut.. Men till sist kom gyn läkaren, hon hade lite svårt att känna på magen då den mest va stenhård av alla sammandragningar. Hon kände sig lite oroad över mitt höga blodtryck samt att ja hade proteiner i urinen.. Så hon beslutade att jag skulle få en bricanyl spruta för att försöka stoppa sammandragningarna.. Samt att dom tog me mig till gyn avdelningen för att göra ultraljud för att kolla om förlossningen va igång.. Men de va den inte.. Men hon hade bestämt att jag skulle läggas in på bb över natten iaf, blev satt på fasta "ifall att". Men hjälp va dålig jag blev av bricanyl sprutan hjärtat skenade och jag flåsade som en tok! Jag fick ju åka rullstol till bb men kunde knappt andas när jag kom dit! Skaka gjorde jag oxå.. Lite läskigt.. Fick iaf byta om till sjukhuskläder och så fick ja dropp då ja typ bara hade druckigt ett glas oboy på hela dagen.. Dåligt av mig!

Men magsmärtorna lugnade sig iaf! Vilket va skönt! Så mitt onda i magen hade väl till sist gått över till onda sammandragningar utan att jag säkert kunde säga att de va sammandragningarna som gjorde ont. Har ju annars haft smärtfria sammandragningar.. Typ bara att magen har blivit hård..

Vid 13 tiden på måndag får jag äntligen åka hem. Magen e sjukt öm efter typ 18 timmar med magsmärta! Men jag mådde ändå bättre. Läkaren kom och prata me mig och ja skall nu ta min mag medicin regelbundet i två veckor igen. Så jag hoppas slippa ha så där ont igen. Och att nästa gång jag kommer tillbaka till bb är för att verkligen föda..

I måndags gick vi ju även inne vecka 36! :) och då gick jag äntligen på mamma ledigt! De känns så stort!! Snart är de februari och snart att de dags för vår lilla att äntligen födas.. Snart får vi äntligen se vem som gömmer sig där inne! Jag längtar och väntar! Men måste nu ta tag i dessa avslappnings övningar :)

Igår tvingade jag min kära sambo att hjälpa till med en stor städning hemma! Vill ha de rent och snyggt nu inför litens ankomst! Vill absolut inte komma hem till ett hem som är i kaos.. De ska va fint så att vi i lugn oh ro bara får njuta..

Så nu vet nu hur läget ligger till här..

Uppdatering

Jag är nu i vecka 35.. Slutet börjar närma sig. Jag känner mig tung, har den senaste veckan fått svårt att sova, de för ont att vända sig i sängen och jag har tungt med andningen. Mitt bäcken gör ont!! Jag har nog inte riktigt hängt med i magens tillväxt:) för jag vet inte hur många gånger jag öppnat wc dörren hemma och "slagit" dörren i magen:) eller när ja ska luta mig fram för att spegla mig "slår" magen i handfatet:) sambon verkar inte heller ha fattat att magen e större. Ibland ska han gå förbi mig men går in i magen. Hallå syns ja inte :) haha..

Igår va jag på stan hela dagen me en gravid arbets kollega. Hon ligger 5 veckor efter mig men e lika stor om inte större. Vi köpte varsin amnings bh och så köpte jag BB trosor som ja vill kalla de.. Läste att man skulle ha me sig trosor som man va mindre rädd om.. Så mina gravid trosor som jag köpt ansåg jag va för fina eller inte passa till syftet.. Vill inte gärna ta mina Victorias secret trosor till bb:) sen luncha vi och fikade på stan.. Men min kropp klarar inte av en heldag borta längre.. Helt galet ont hade jag sen! Och till på köpet va jag ensam och stor handlade mat och fick bära tunga kassar! (HATAR att bära tunga kassar) va även en sväng till jobbet och sa hej till saknade kollegor.. En av mina kollegor sa: jag går snart i pension så vill du åka till stan själv någon dag så får du gärna lämna bebisen me mig <3 rara kollega!! Mina gamla kollegor från min gamla avdelning som ja va och hälsa på har ju blivit som min famil. Ja kan va sur på dom samtidigt som jag känner att jag älskar dom..

Minns inte en jag pratade me. Men de va nån som berättade om ett äldre par som blev mormor oh morfar, men de bodde utomlands halva året. Så dom "hyrde" en stand in mormor när dom va borta.. Så kanske jag "hyra" min kollega M som stand in mormor eftersom att jag inte har nån släkt/familj där jag bor.. Hon tyckte de lät bra:)

Idag har jag varit på min första mammagrupps träff.. De va trevligt! Såjag hoppas på fler trevliga träffar när våra bebisar är födda.

Just nu sitter jag och lite hormonell grinig på bristningsgränsen till gråt! Min sambo tog me mig till en nybyggd idrottshall för att han skulle spela innebandy och tänkte då att jag kunde testa gymmet eller testa på cykeln i gymmet.. MEN... Den där jävla cykeln står ju inte ens inne i de dör jävla gymmet! Så den är alltså inte i funktion på de sättet. Den gick inte ens att sätta igång, vilket betyder att de inte går att ändra växel! De e så typiskt min karl! Kolla inte efter att man verkligen kan använda den, utan nej den står ju där! Utanför gymmet! Använd den du bara.. Känner hur tårarna bränner!! för de e kallt som fan i lokalen och de finns ingenstans som jag kunde sätta mig.. Jo på de kalla golvet då! Så nu sitter jag i bilen och försöker få den varm (de e -10 grader ute) och väntar på att han ska leka klart där inne så att jag får åka hem och laga middag! Hitta en bra låt som jag sitter och poppar i bilen, bebis dansar me:) och låten får mig att inte gråta.. Men att längta efter typ cykla ute jätte snabbt, eller träna Bodycombat eller kanske efter en krog kväll me dans och skoj:)

Men en sak som e kul! Jag har länge tänkt på en kompis som jag inte träffat på många år.. Har sökt henne på Facebook flera gånger, senast sökte jag henne där förra veckan men hitta henne inte... Men så hände nåt.. Igår när ja va på stan me min gravida kollega hela dagen hade tjejen sett mig! Och sökt rätt på mig via instagram! Så när ja sen kolla instagram när ja åkte hem hade hon skrivit till mig att hon sett mig på stan idag men va osäker på om de verkligen va jag.. Men av bilderna att dömma så va de ju jag (magbilder) och då visade de sig att hon flyttat hit! Och har bott här sen April förra året.. Så här har jag tänkt på henne hundra gånger och så har hon varit närmare än ja kunnat gissa!:) så imorn ska va träffas i stan och ta en lunch och ta igen ett X antal år av prat! Tror nästan de närmare sig 10 år sen vi sågs sist.. Tror nästan att jag såg henne sist då hon gifte sig och då va vi båda 18 pr.. Och jag fyller alltså 28 år snart.. Så de är länge sen ja såg henne.. Så de ska bli riktigt kul!

Så detta va min uppdatering!
Jo en sak till.. Bebisen rör sig nästan hela tiden vilket gör att jag känner
Mig lugn och harmonisk.. Jag vet att den lever och jag älskar att känna hur den "sveper" där inne! <3

Att va öppen.

Så var de lördag igen. De beyter att det snart är måndag igen och att vi då byter vecka igen.. De går så otroligt fort.. Jag är förvånad över hur snabbt tiden går.. Va till jobbet här om dagen med ett sjukintg Är ju sjukskriven till den 15/1 men går ju på mamma ledigt den 21/1 så han sjukskrev mig nu resten av dagarna.. Jag e så otroligt glad över den Chef jag har.  För hon är innerligt glad för min/vår skulle.. Hon frågar alltid hur jag mår och hon har tänkt på mitt och barnets bästa från dag ett.. Hon är en fin människa med hjärtat på rätt ställe.. De e med lite fasa jag tänker tillbaka på min förra chef, stygg människa, genom elak. Hade jag haft den människan som chef än idag hade jag nog inte ens fått ledigt från jobbet för att göra denna ivf..

Skall nog skriva ett fint tack brev till min chef för att hon är en sån god medmänniska. Så att hon vet om att jag verkligen uppskattar hennes sätt att vara och jag kommer va henne evigt tacksam för att hon gjort allt så smidigt för oss i denna resa.. Finns ju inget som säger att ens chef behöver ha förståelse för sånt här.. Man har ju egentligen inte ens "rätt" att va ledig för Ivf försök.. En regel jag skulle vilja ändra på. För gud vilken stress de kan lägga på oss som skall genomgå detta. Kommer jag få ledigt? kommer jag behöva ljuga för mitt jobb? kan jag säga sanningen?

Jag är iaf glad att jag vågat va öppen med vår resa från början.. Va lite osäker på hur eller om jag skulle berätta till chefen.. Men hon är så lätt att prata med så de föll sig naturligt.. Och jag som person är en sån som hellre berättar, än att sen "lida" i det tysta när folk ställer den "obligatoriska" när skall ni ha barn frågan. Varför inte bara säga, vi får väl se när de vill bita på? de e inte så lätt alla gånger.. Folk menar ju inget med den frågan. Men den kan va så laddad ändå... Men jag anser att man gör sig själv en otjänst genom att ljuga... Jag sa som de va och då tjatar ingen på mig.. Dom har visst frågat hur det går, men de e ju av omtanke.. Inte den här stilen att nu måste ni skynda, ni är i den åldern.. Nej inget sånt får man om man e ärligt.

Så det är mitt råd till er kämpare där ute.. Säg som de är så besparar ni er många ledsna stunder.. Ni besparar er smärtan att behöva ljuga.. Att säga sanningen är inte så jobbig.. Mer jobbigt att behöva ljuga skulle iaf jag tycka.. För då måste ni alltid hålla minen..

Ha en fin helg.. Nu skall jag hänga upp sista lasset med tvättade bebis kläder.. Guuud så små dom e...

Nu är de V.34

Ja nu är vi inne i vecka 34! Eller vi gick in i vecka 34 i måndags. Minns inte ens om jag skrev då :)
I tisdag va jag och fästmannen till BB och Fick prata med en kvinna där om saker som jag känner oro för. De va skönt att få komma dit och berätta hur jag tänker och känner. Skönt för mig att veta att dom kommer att va förberedda när vi kommer in. Fick även lite tips och råd om va jag kan jobba me innan förlossningen sätter igång. Ska börja med lite avslappnings övningar och se vart ja kan komma med dom:)

Igår va vi oxå på UL igen. Denna gång såg man vår bebis mer tydligt:) MEN shit va jag hade tokigt att ligga på rygg!! De blev SÅ tungt att andas och jag blev helt yr och svimfärdig och börja tok svettas! Låg och försökte pinas men till slut gick de inte. Fick byta ställning och lägga mig lite på sida, men till och me de va besvärligt! Fick byta sida igen, men jag hade nog legat för länge och kämpat på rygg, Gud va dålig jag blev! Så till nästa UL måste ja se till att få halvsitta direkt, för de där va hemskt! De tog hela dagen innan ja lite kände mig som människa igen. Typ som att nåt hamna i kläm.

Men hur gick de på UL då.. Bebisen växer!!! Allt ser bra ut enligt läkaren, men just nu har den nog växt lite "ojämt". Han sa att kroppen är till storlek i "rätt" antal veckor som vi är i. Men vår "lilla" har lååånga ben, benen är i utveckling som om bebisen skulle va nästan två veckor längre gånger än va vi är. Sen va även huvudet lite större.. Så vår läkare sa att om bebisen är smart så väljer den att komma lite tidigare än bf.. Men dom ska hålla lite koll på hur den växer. Men han sa att som det ser ut nu så lär dom inte låta oss gå över tiden, så har den inte valt att komma innan bf så sätter dom igång oss.. Vi får veta mer på nästa UL, vem vet kanske allt har växt ikapp då..

Så nu blev de lite spännande igen..:) är förresten 46 dagar till bf!! Jag kan inte förstå de:) de e så nära, så nära nu..
Så nu ska jag se till att göra allt klart inför bebis ankomst så att jag verkligen bara kan njuta och ta de lugnt de sista veckorna.. Njuta av magen och alla rörelser jag känner, njuta av tiden som jag och fästmannen har för oss själv.. Tror kanske jag skall bjuda ut honom på middag nästa helg för då tror jag han är ledig. Kan va lite mysigt att gå ut och äta..

Nej nu är de dags att ta tag i lite hem sysslor innan hela dagen rinner iväg. Ha en bra dag!

Vikt hets!

Alltså jag kan bli så trött på de här med vikt hets.. Trött på nyblivna mammor som GENAST ska bli av med sina mamma kilon. Vi föder idag och börjar gärna träna imorn.. Varför sån jävla stress hela tiden. Snacka om att sätta press på andra..
Klart att jag oxå vill bli av med mina graviditets kilon sen, för så här tung vill jag inte va. Men att börja hetsa me att träna en jäkla massa bara nån månad efter att man fått barn är ju helt galet och fuckt up!
Sen är ju alla kroppar olika. En del kommer tillbaka och man kan knappt se att de fött några barn.. Typ som min mamma! Hon har väntat och fött 5 barn.. De syns ingenstans att hon varit gravid.. Jag har inte hennes gener där.. Ja kan tänka mig att jag får en mage som kommer va svår att bli av med....

Men ska de inte få synas att man burit på ett barn? Och om magen aldrig blir den samma igen fast man kämpar, skall man behöva gå och skämmas då? Skämmas för att folk tror att man inte gör nåt åt de? skämmas för att magen inte är samma fasta som innan? Ska man skämmas om man får bristningar? Sånt som man ändå inte kan göra nåt åt..
Nej gud.. Bort med all hysteri och stress i de där!

Låt de ta sin tid...

Jag vill som sagt va gärna bli av med mina kilon sen... Men som min underbara sambo säger.. Låt de ta sin tid, stressa inte.. utan njut av de här nu och njut sen när bebis har kommit. Du hinner bli av med dom. Och han har rätt.. Jag hinner.. För visst vill jag känna mig fin och bekväm.. Men att förvänta sig att kroppen ska se likadan ut efter är inget jag strävar efter...
Än så länge har jag klarat mig utan en enda bristning... Underbart,... Men va kan jag göra om dom kommer.. Då kommer dom ju bara och då är de bara att acceptera de läget..

Så pleace, stressa inte ihjäl er över vikt och träning och dieter... Få inte andra att må dåligt över sån stress.. För de e bara galet...
De finns ju alltid något man e mer nöjd över, så ta fram de... Låt de utstråla...

Magisk höjning

Ja idag va jag och mannen till mvc för att kolla läget igen. Idag fick vi tjejen som skrev in oss. Hon tyckte de va kul att se oss igen. Och hon kändes mer engagerad än första gången vi träffa henne. Kanske hon bara e blyg.
Hur som helst så fråga hon om ja tagit mitt järn som ja ska.. Nej sa ja, de har jag inte. Jag har inte tagit dom nu i december då jag anser att de är att slänga pengar i sjön när jag ändå inte får upp mitt hb. Så de ska bli intressant att se va de visar nu.. Hon pickar mig i fingret och så väntar vi och pratar lite emellan. Jaha tydligen ska du fortsätta me de du gör för nu e du uppe i 122!!! What?!? Så nu har alltså mitt hb stigit av sig själv från 105 till 122 på tre veckor utan något tillskott.. Oh här har man kämpat som en tok för att få upp de i över 20 veckor! Men jag e nöjd och glad att de stigit av sig själv.
Hjärtljudet va svårt att fånga upp denna gång. För nästan varje gång hon hitta de, så flyttade sig vår lilla älskade unge i magen:) men till slut så fick vi allt på rätt och Hjärtljudet visa 150.. Hon sa att huvudet fortfarande ligger neråt och att de känns ganska så fixerat redan. Så jag gick därifrån ganska nöjd idag.

Jag känner som sagt av vår lilla mer och mer och den rör sig allt som oftast väldigt livligt där inne.. De finns nu gånger man undrar om den aldrig sover:)
Nu när bebis börjar bli så stor i magen så känns de som att vi får mer "kontakt" och knyter an.. De e så mysigt att ligga i soffan och känna hur han eller hon buffar på:)
Nej nu måste ja ta mig upp från sängen, glömde ta min magkatarrs medicin. Har ätit 3 apelsiner idag så risken för mag svid är stor. Lika bra att ta en ifall att:)
Godnatt på er..

Usch

Usch nu börjar de bli jobbigt de där med att ställa sig på vågen.. Förbannade jävla våg! Just nu känner man sig ju bara knäckt över att ställa sig på den. Vikten går stadigt upp och mycket mer än ja vill! Säkert mer än va bm vill oxå skulle jag gissa.. Om ja ändå kunde röra mig mer. Skall till bm idag (en annan då min e sjukskriven) kränker inte berätta va jag väger efter dagens chock vägning. Kanske kag borde gå till gymmet efteråt å cykla.. Fast och andra sidan känns de inte ok att gå dit me alla andra bantnings hysteriska människor och trängas. Marken är ju faktiskt bar nu från all snö, så kanske jag skall tvinga fästmannen att ta ner min race cykel från "vinden" så kan ja cykla ute. Dom säger ju att de ska va lindrigare för kroppen att cykla om man har foglossning.. Tyvärr så får jag ju ont av promenader.. Visst kan jag tvinga mig ut, men de kommer bara att straffa sig i längden ändå...
Men nej nu har jag lipat klart om vikten som ökar lite för fort.. Får helt enkelt sluta väga mig så slipper jag känna den stressen..

Annars då? Bebisen växer och jag känner den mer och mer. Just nu har den ett "härligt" buffande. Man ser hur hela magen gungar men bebis gör inte så hårt att de gör ont än:) de känns så underbart när den rör sig, då kan jag känna mig lugn och vet att h*n har de bra där inne..
Men nu måste jag nog skynda mig och göra mig klar så att jag kommer i tid och inte behöver springa in med andan i halsen som vanligt:)

Så blev de 2013

Ja så kom då året 2013! De e med lite tår i ögat jag lämnar 2012 bakom mig. För de har varit ett äventyr på många sätt, de har varit ett fantastiskt år! Nu hoppas jag ju självklart att 2013 oxå ska bli fantastiskt! De är nu bara 20 dagar kvar tills jag går på mamma ledigt... De är alltså Januari nu.. Helt plötsligt låter februari väldigt nära!! Februari är alltså månaden då våran lilla "skurt" är beräknad att komma!:)
Åh så spännande!

Årets första dag började med en lång sovmorgon! (inte alla dagar de händer då min kära fästman älskar att jobba och jämt har väckar klocka!) men jag fick till en riktig slappar dag me honom. Vi fira tre år som förlovade, så när han kom hem inatt från jobbet hade han ett litet paket som väntade på kudden. . Men som sagt sovmorgon och en sen frukost, sen låg vi i sängen oh titta på tv nån eller några timmar. Blev att ta bilen till stan för att äta en pizza till middag och sen hem för att slappa i soffan.. Så skönt med en dag där vi inte gjort nåt!:) till och med djuren har varit trötta idag. Båda hundarna har varit säckade samt alla tre katter!:) inte ens vår Lurvboll till hankatt har velat ut...:) så en hel mys dag för oss.. Super bra start på de nya året!
Nu håller vi tummarna för ett härligt 2013 <3