onsdag 11 juli 2012

Oro i kroppen

Idag har inte varit en bra dag. Eller dagen va väl ok men kvällen va jobbigare. Jag har en oro i kroppen.. Haft mer ont i vänstra äggstocken eller nåt ikväll. All värk där nere förknippar jag med att bli ledsen. Så ikväll har jag känner mig ledsen, sur, oro, panik och ångest.. Har sprungit på wc artonhundra gånger då jag e rädd för att de kommer blod. Hjärtklappning varje gång man låser wc dörren och skall sätta sig ner... Tur att dagen är slut nu och att jag får gå och sova.. Så slipper jag alla dessa känslor medans jag sover iaf. En liten paus från allt och alla känslor.
Jag har känt att de blivit tyngre de senaste dagarna känslomässigt. Jag va tidigare rädd för att om jag skulle bli gravid så skulle oron och paniken ta över, göra mig deppig.. Och dessvärre känns de som att de är på go väg nu.. Jag vill inte känna mig ledsen, men kan inte hjälpa de.. Jag kan inte stå emot de. Jag känner hur tårarna bränner men försöker så gott jag kan för att hålla dom inne..:(

På nåt vis har jag en känsla av att detta inte är verkligt. Att de inte finns nåt där inne.. De "enda" symptomen jag har är väl super ömma bröst, trötthet! Aningens lukt känslig är jag oxå.. Så därför känns de inte på riktigt:( men nästa vecka skall jag till gyn.. Då får jag svart på vitt om de finns nåt i magen. Kanske jag kan bli lite gladare efter det?
Nej ny ska jag lägga mig. Hoppas jag kan sova.. Sover inte alltför bra om nätterna.. Vaknar mycket..
Men men.. Godnatt

4 kommentarer:

  1. Det är vanligt att gravida kvinnor känner oro, kanske speciellt de som gjort IVF. Det ÄR naturligt. Och tyvärr kanske nåt du kommer att ha med dig hela graviditeten... Men det kanske finns någon du kan tala med - en kurator eller bara en väninna? Hoppas du känner dig bättre, tat lugnt
    ;-) Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror eller vet nog att de värsta av oron kommer från att jag fick utomkvedshavandeskap i november.. De tog så hårt på mig både fysiskt poch psykiskt då jag gick med de i över 3 veckor.! Jag känner mig helt klart livrädd för att se blod.. Jag vill inte, jag vill inte ha mer otur nu.. Inte heller nåt jag kan styra.. Jobbigt..
      Har nog en psykolog jag går och pratar med. Men nu har jag inte pratat med henne sen dagen innan jag började med mina sprutor.. Och nu är hon på semester och jag har inte tid fören i slutet av Augusti=/
      Får stå ut lite..
      Kram

      Radera
  2. Kram vännen!! Hoppas nästa veckas gyn-besök ger dig positiva svar och att du efter det kan slappna av lite mer!

    SvaraRadera