Varför...

Varför låter ja mig lite halft luras varje gång... Mamma å ja har ju en skit dålig relation! Å den blir ju aldrig bättre. Sen sonen föddes har hon hälsat på honom en gång!!!! En gång!!!! Å han e nu 1 1/2 år...

Att hon inte kom på hans födelsedag blev droppen, för hon skickade inte ens ett kort.. Å han har fortfarande inte fått nån present...

Vi har knappt hört av oss till varandra men i somras när lillebror tig studenten va vi ju tvungna att ses... Å började prata lite igen... Sakta nestlar hon sig in... Ja e väldigt avvaktande å svarar egentligen bara kort till henne.. För ja orkar inte mer.. Man kommer till en viss gräns.. Men sen börjar ja vekna lite igen å ikväll skickade jag en bild på sonen till henne... Så klart skall hon då förstöra de me att börja mata om att han har en stor familj som han går miste om å att de typ är mitt fel!!? Att ja håller honom borta.. Men va fan? Skall jag behöva servera min son till henne? När hon själv inte kommer å hälsar på.. Hon säger alltid att hon inte har råd, men har ju ändå råd att åka till nån Cp karl som bor några mil bort..
Hon visar inte för 5 öre att hon vill lära känna honom..
Usch ja blir så arg när hon sen lägger de på mig,. Säger att ja inte hälsar på min kusin eller moster å låter inte dom lära känns sonen.. å blandar in en massa annat skit! Alltså allt e så löjligt...

Låt mig bara va... Du gör mig bara ledsen... Vill du inte köra känns min son får de ligga på ditt bort. Jag tar ingen som helst skuld i de! För vi älskar honom mest av allt i världen, å de vill vi ju såklart att hans mor å far föräldrar oxå skall göra... Nej usch va jag e trött på hennes bull shit!

Börjar längta...

Börjar faktiskt längta lite efter att få ligga på bb igen :) tyckte att de va så mysigt sist.. De som kommer va jobbigt denna gång e ju att vi har en son hemma... Å vem skall ta hand om honom? Får jag ett snitt som ja önskar så blir man ju på bb i några dagar. Sist va vi ju i 6 dagar! Känns länge att lämna bort sonen.. Men samtidigt så vill jag ju att jag och pappan skall knyta ann till de nya lilla livet tillsammans, jag behöver få hjälp nattetid me att flytta bebisen vid amning, för de kunde jag inte göra själv med sonen, de gjorde för ont i snittet..

Just nu har sonen inte så bra relation till sin farfar (som bara bor några hundra meter från oss) annars hade han kanske kunnat bo där.. Men dom ses ju nästan aldrig fast ja har försökt få han att visa intresse för sitt barnbarn..
Men nu har vi, både ja och sambon satt ner foten å sagt åt han.. Att vill han ha en relation måste han visa framfötterna nu. Hans nya kvinna å han sitter ju ofta barnvakt till hennes barnbarn å ja sa till han att tror du inte att de sticker lite för din son när du berättar att ni är barnvakt till dom, men du kan inte va de till ditt eget barnbarn! Får se om han förstår å visar sitt intresse snart... Vi kan ju inte eller vill inte lämna bort sonen till nån han knappt känner. Vi vill ju att han skall känna sig trygg dit han kommer eller till den som kommer hit å bor med honom när vi e på bb...

Men trots att detta inte är klart så längtar ja ändå lite efter bb tiden... För den e mysig...

Ledsen å bitter...

Idag är ingen bra dag... Ibland blir ansvaret på mig för stort, men sambons jobb som jordbrukare tar ju massor me tid plus att han bygger en ny ladugård! Så tiden me oss blir ännu mindre. Å nu känns de lite jobbigt då sonen faktiskt saknar sin pappa, å han har ett humör som heter duga!
Tycker sambon har jobbat massor denna sommar å så säger han just att de blir mera... Ja måste snart göra som han.. Ha en eller två kvällar i veckan som e mina. Han sysslar me sport men de gör inte jag.. Men ja måste väl hitta på nåt så att jag oxå får komma iväg å så att sonen helt enkelt får lite ensam tid me sin far som ka tror han både behöver å saknar...

Usch, sitter me gråten å halsen å vill ara slänga mig under ett täcke å gråta!! "Bråkar" me min bror idag, han kan va den mest egotrippade personen i världen å så lägger han sig i striden mellan mig och mamma... Men jag hör ju på han att han bara lyssnar till mammas version.. Så nu anklagar han mig för att ja håller sonen borta från sin mormor.. Alltså satans dumhuvud!!!!! De e ju hon som inte vill träffa oss!!! Hon kommer aldrig hit!!! Sonen föddes februari 2012! Bästa gång hon kom för att hälsa på oss va november 2012! Sen dess har hon inte varit här, inte försökt ses! Hon kom inte när han fyllde ett år, skickade inte ens ett kort!! Nej fy fan va ruttet...

Vi som har längtat så efter vår son, efter ett barn! Vi vill ju att alla ska älska honom lika mycket som vi å vilja va me honom... Men hon väljer ju själv att inte komma! Blir galen på att hon lyckas manipulera min bröder eller släkten på den sidan att de är jag som håller sonen i från henne! Sånt skitsnack! Å min bror är ett bokstavsbarn så de går inte att prata vett i han heller.. Å nu bara spyr han ut skit...

Nej usch, ja orkar inte ens bry mig...
Vill bara gråta lite... Eller mycket...

Tiden springer iväg.

Å ja, de e verkligen sant! Tiden springer iväg i en rasande fart!!! Imorn går vi in i vecka 25!!!! Snart är andra trimestern slut.. Jag har mått jätte bra i några veckor. Illamåendet har helt gett me sig å ja kan äta igen (vilket oxå syns på vågen)
Så skönt att kunna äta igen utan att vilja kräkas.
Men den sista veckan har ja varit extremt trött!!! Helt galet! Men de går väl upp och ner. Å ja har haft svårt att få till så att ja kan vila. Men måste nog verkligen göra de om ja ska orka va aktiv med sonen så som han förtjänar.

Magen växer å blir större å större, snart ser man inte fiffi längre :D förra gången sa vi hejdå vid vecka 30, får se om de blir samma denna gång.. Haha sen får man raka sig på känsla å hoppas att man inte skär sig.
Börjar längta lite efter den kommande bebisen, funderar mer å mer på om de är en han eller hon, för de har vi ju inte tagit reda på. Förra gången hade ja ju en ganska stark känsla av att vi väntade en pojke å de gjorde vi ju oxå.. Magen ser dock ganska exakt likadan ut som sist, så kollar man efter de ligger de nog en gosse till där inne.. Å va de än blir så blir de toppen.. Ingen skillnad på kön alls..

Sonen har börja få fram mera ord även och förstår uppmaningar mer å mer.. Så jäkla häftigt.

Ja har oxå fått frågan om att bli gudmor till min bästa väns son <3 så glad! Hon är oxå gudmor till min son..

Min syster har jag oxå vinkat av då hon just nu i skrivande stund sitter på planet på väg till USA för att plugga... Åh va ja kommer sakna henne... Å lite avundsjuk är ja så klart :) hon kommer få de toppen..

Va har mer hänt? Jo ja e lite ledsen över att vi inte får till en resa ja sambon å sonen pga ekonomin just nu, å ja får ju snart inte flyga mer.. Men samtidigt har sambon en resa bokad till Italien i början av September.. Försöker få han att förstå att jag blir grymt bitter över de!! Men han förstår inte mig å ja förste absolut inte han i detta läge. Ja tycker de e så galet orättvist... Speciellt då ja inte ens får chansen att jobba lite extra å tjäna egna pengar för att jag har sonen konstant!!! Ja vill oxå bort!!! Ja behöver bort innan nästa bebis kommer... Nä de där suger galetn å jag kan verkligen inte ens låssas va glad för hans skull som får åka för de e jag inte...

Men men de får va allt för denna gång.. Nu har sonen äntligen vaknat! Han har idag sovit 3 1/2 timme!! De har han inte gjort sen de blev varmt å sommar. Kan ju hoppas att 3 timmars vilan är på väg tillbaka för de kan denna gravidkropp behöva.