De har snart gått ett år..

Så godnatt för denna gångJa de e otroligt va tiden går! På torsdag fyller vår lilla Saga 1 år! Ett år sen ja låg på Danderyd å fick upp denna fina lilla varelse på bröstet. 

Har fortfarande inte skrivit en förlossningsberättelse men ja minns de som igår, så ska se om ja hinner få den nerskriven innan ett års dagen... 

Hon har iaf äntligen fått sin första tand och även sin andra tand.. 11 månader och 10 dar, så gammal va hon när första tanden kom. Trodde hon skulle förbli tandlös:) 

Man blir så sentimental så här när årsdagen närmar sig. Ja önskar så ja skulle få uppleva både första och andra förlossningen igen... De är de häftigaste och mest mäktiga ja fått vara me dom! Å de där första mötet! När man inte vet, när man precis fått veta om de är en tjej eller kille.. De där första skriket som man såååååå väntar på, ja de är magiskt! Dom där små ögonen som lite kisar <3 

Om ja vill va me om de igen? Ja absolut! Men kommer vi få fler barn? Nej de tror jag inte. Kanske därför man bli lite extra sentimental.

Håller iaf på å försöker klura ut va vi sk bjuda på... Hon föddes till julmusik (inte vi som valde) så ja e lite sugen på att bjuda på lussebullar me vit choklad å sen tårta å nåt annat.. Men ja vet inte.. Måste bestämma mig fort. 

Till på klotet hände en lite olycka här hemma när ja reste iväg till min familj i lördags.. Sambon duschade å när han kommit igen va huset rökfyllt från tak å halvvägs ner mot golvet :/ katten hade hoppat upp på spisen å fått igång den, såklart på plattan dör vi hade en stekpanna me lite köttfärs i... Å hon hade fått igång en funktion som gör att de typ storm kokar... Så de luktar inte så gott här hemma. Så imorn skall ja till försäkringsbolaget å låna nån grej som skall stå å gå här hemma en dag i hopp om att bli av me röklukten... Så att de inte luktar när vi ska ha kalas! 

Men nu e de dags stt sova. Klockan e mycket å ja har en lång dag framför mig. Inorn skall ja iväg me dottern till sjukhuset å ta pricktester på henne.. Hennes mage har ju varit besvärlig sen hon föddes iprincip, så hon e lite utredning just nu.

10 månader och alldeles underbar

Ja nu är våran älskade dotter 10månader! Å våran älskade son är nu 2 år och 7 månader typ.... Ibland är våra dagar såååå intensiva! Sonen e så vild, lite oförsiktig me sin syster, full fart från morgon till kväll. Är glad att båda sover samtidigt mellan 12 och 14 eller 15. Haha en stund att andas å ladda för resen av dagen. Men även om de är intensivt ibland är de oxå underbart! Ja får va hemma å uppleva en massa saker me dom! 

Vad har vi hunnit med då? Vi har varit utomlands hela familjen, en vecka i Turkiet blev de, å de va så varmt å skönt!! 38 grader typ alla dagar, helt galet varmt! Ja misstänkte att ja skulle få mens där så hade fått medicin för att skjuta på mensen... Den funkade inte alls på mig. Hann inte ens va i Turkiet i 24 timmar innan ja fick mens! Skit!! Å ja blödde som en tok, helt galet mycket. Mensen har blivit så jobbig efter dottern! Blöder så fruktansvärt mycket! Har mellan blödningar, har mens i typ 10 dagar... Usch! Blev orolig för cancer så förra veckan fick ja träffa läkare å dom gjorde en ordentlig undersökning, tog nytt papa prov å nåt annat prov, gjorde en vakum skrapning av livmodern å sen satte vi in en spiral. Jag hade helst inte velat ha nåt preventivmedel.. Men me dom hemska blödningar ja har så ville jag få stopp på dom nu. Känns som ja bara blöder hela tiden.. Så nu får ja vänta en månad på svar... 

Dottern då! Så himla rolig! Världens snällaste å lättaste bebis, alltid glad! Skrattar mycket.. Problem me magen å har haft de i flera månader. Vi har nu påbörjat en utredning på henne.. Hon växer inte till deras belåtenhet. Hon har gått från plus en i kurvan till minus en, så hon har helt bytt... Så nu tas de lite olika prover, vi kör mjölkfri kost för tillfället... Hoppas få ordning på hennes mage.  Men som sagt, hon verkar ju annars må bra å är ju världens gladaste..

Sonen han pratar på en massa! Munnen går i ett! Haha han e helt galen. Men ja tror nästan han har adhd.... Full fart jämt! 

Idag va ja å dottern å träffade en vän till mig som fick barn för två månader sen. Vi har tänkt ses tidigare, men ja p barnen har turas om att va sjuka.. Men idag kunde vi äntligen ses! En liten prins hade hon fått... Å den där bebis lukten<3 fick frågan om ja ville bli hans gudmor! Höll på att börja gråta.. Vilken ära, såklart jag vill.

Så nu längtar ja tills vi ses nästa gång.. 

Så de va en liten uppdatering härifrån.

Jag älskar livet som två barnsmamma, intensivt å roligt å ja älskar att få va hemma med båda barnen. Mitt liv, mitt allt! Min underbara familj...

Ni vet den här känslan....

Ni vet den här känslan av obehag, som att nåt e fel eller kommer att hända... Den känslan har jag! Att 2015 kommer va ett dåligt år... Jag kan ibland börja gråta för att jag övertänker, typ att nåt av mina barn skall bli sjuka å att jag förlorar dom, eller att de händer min sambo eller mig nåt, eller ve och fasa oss båda! Vem skall då ta hand om våra små å älska dom som vi?

De känns som att de har gått för "bra" för oss nu.. De har gått bra sen 2012 när ja äntligen blev gravid! Kan livet va bra bara? Va hade ett dödsfall en månad efter att vår dotter föddes, en månad precis på dagen.. Sambons mormor tycker 26:e är ett oturs datum. Sambons mamma dog den 26:e och nu dog sambons morfar den 26:e och vår dotter föddes ju den 26:e.... Blev irriterad att hon sa att de inte va ett bra datum att födas på. De får mig att bli lite nojjig att nåt skall hända vår dotter... Nej usch, ja vill ha bort dessa tankar! Men ja känner mig livrädd för att nån av mina barn skall dö, eller min sambo.... 

Katastroftänk!

Försöker att va tacksam för varje dag jag får me min familj, som vi alla får va friska, till alla dagar jag får vakna å älska mina små villkorslöst! Många tankar nu när man har barn.... 

<3

4 månader nu..

Ja nu är våran tös just över 4 månader gammal <3 hon heter Saga.

För hon är ju som en overklig Saga, om man tänker på att vi i vecka 7 fick höra att vi hade fått missfall efter en stor blödning, avslutade alla mediciner och funderade på hur vi skulle gå vidare... P så mitt i allt när ja kommer till gyn för att kolla att allt e borta så får jag höra att jag iaf är gravid! Jag kommer aldrig glömma den stunden! När han kollar igenom å mummlar att de har växt.... Å jag sen frågar om han kan se när de stannat av.... Att han då sen gör om ultraljudet för stt visa att vår lilla bebis finns kvar va ett mirakel, en stor chock å jag fatta ingenting... Å på KUB sen så misstänkte man att de varit tvillingar först men att en stannat kvar.. Å de blev då alltså vår lilla Saga <3 

Livet flyter på ganska bra just nu, hon är en snäll bebis som är nöjd för de mesta, hon ler å är glad så fort man ger henne uppmärksamhet. Men magknip har hon titt som tätt å den är inte å leka med.

Annars då, jag älskar mina barn mer än allt, jag e så tacksam å glad för att vår ivf resa gått så bra att den gett oss två barn å båda på första försöken. Ett barn på vårt första IVF å ett barn på vårt första FET... Jag älskar livet som mamma även om ja ibland blir lite trött, men de är de bästa jobb jag haft. Jag vill inte missa en sekund av deras utveckling för den e så häftig. Just nu svämmar jag över av kärleks känslor inför mina barn.. De e underbart!! 

Ännu en gång..

Ännu en gång är man ett dumhuvud som sakta släpper in mamma inpå livet lite.. Ja får ju ångra mig varje gång... Nu har jag återigen börjat ha lite kontakt me henne via Facebook. Hon skriver ofta mail, å jag har svarat å börjat skicka bilder till henne på barnen till henne. Varje gång hoppas man väl att hon ska ändra sig, bättra sig och kanske ta sig i kragen å börja ta steget att hälsa på oss. Men snart har de gått så långt igen att de bara blir obekvämt om hon kommer.

Hur som helst, så har jag iaf släppt in henne mer igen, hon får info om hur dom växer å utvecklas å som sagt ja skickar bilder.. Nu skall snart våran dotter döpas. Sista svara dagen va i söndags. På lördagen får jag påminna vissa som bor i ett visst område att svara på Facebook... Så dagen innan sista svara dagen säger mamma att hon inte kommer.. Efter påminnelse. Hon som har så mycket egna problem i livet har gått å blivit "avlastnings familj". Å självklart skall hon ha barnet just på dop dagen! Jävla stil! Hon försökte inte ens. Hade hon velat komma hade hon kommit. Så nu ser de ut så hör.. Att absolut INGEN från min mammas sida kommer... Inte mamma, ingen av mina 4 bröder, inte kusiner, inte moster eller mormor och morfar.. Ingen..  Mamma å jag kom som sagt ihop oss igen då.. Hon borde veta att jag blir arg å sårad.. Så jag sket i att svara på hennes svar på Facebook.. Men istället för att då låta mig va, så matar hon på me mailzzz hon vet att de kommer bli bråk.. Låt mig bara va.. Men nej... Så till slut svarar jag p vi börjar strida. Jag skrev att att de är uruselt att INGEN kommer.. Min mogna 50+morsa säger då att hon skall bifoga just denndelen av mailet där jag skriver att de e uruselt till alla mina släktingar som e bjudna.. För hon tänker inte stå till svars för va alla andra sagt. Vilket jag aldrig sagt att hon ska göra eller. Å att skicka iväg en liten del av ett mail e bara elakt.. Men de tog inte många sekunder innan min adhd bror börjar höra av sig till mig som en jävla terrier.. Precis de mamma ville.. Svartmålning för alla.. Hennes svar e att hon inte är elak eller försöker vända alla emot mig, men hon skall visa alla hur skenhelig jag är och hur ful i munnen jag.. De fula i mitt mail måste ha varit biten där jag skrev att min kompis beskrev detta så tragiskt bra. Att man blir ju förbanna som ett misshandlat litet barn som gång på gång söker sin mors bekräftelse och kärlek, men som blir lika ledsen varje gång......

Å de va så rätt... Men varför utsätta sig gång på gång? Jo, för mamma e ju mamma... Men hur många chanser skall man ge?

De tig inte heller länge fören min ena kusin börja skriva.. Och hon påverkad sv mamma skitsnack å lögner.. Hon tyckte jag skulle ändra datum på mitt dop, så att folk kunde spara pengar!? Men snälla!? Skall ja flytta dopet när ja redan beställt sångare, fotograf, mat och tårtor, bokat lokal å svarstiden har gått ut. Mm eller hur!? Plus att min ena bror va den enda som gav pengar som ursäkt till att inte komma.

Nej usch... Jag är så arg på mig själv som e så jävla dum att jag utsätter mig för mammas elakheter.. Arg för att jag sätter mig i en sits där hon återigen kan såra mig å göra mig besviken.

Arg för att hon ljuger å vänder släkten emot mig, för jag hör på deras prat att dom e hjärntvättade av min mor.. 

Hon skyller sin skilsmässa på mig, säger att ja sa: men skilj dig!  Ja de sa jag: men hon mådde ju inte bra, så av omtanke för hennes välmående, men då blev de istället mitt fel? Jag håller hennes barnbarn ifrån henne. Den största å den jävligaste lögnen av dom alla! De e ju hon som inte bryr sig ett skit.. Eller jo, lite via Facebook..

Besvikelsen över att hon missar allt me mina fina barn som jag längtat så efter gör så förbannat ont! Klart jag vill visa upp de finaste jag har! Men hon kastar de i mitt ansikte å säger till släkten att jag håller dom ifrån henne. Bara för att jag inte åker till henne å serverar dom på ett silverfat.. 

Varför åker jag inte till henne då? Jo för att hon aldrig kommer hit. Hon har sagt så många gånger att hon inte har råd, men jag får bakvägen höra att hon är på besök till andra här i närheten. Men hälsa på mig, de gör hon inte... Å då är de helt å hållet hennes fel att våran relation krascha från början! Nej usch... Ska ja sätta stopp helt nu? Eller kommer jag återigen va dum i huvudet å släppa in henne efter ett tag?

Nej usch.. Besviken, arg och ledsen..

2 månader som tvåbarns mor

Idag blir vår älskade dotter 2 månader. Två månader som tvåbarns mor. Två månader av ännu mer kärlek. Två månader av ännu mer "jobb" :) jag tänker på de flera gånger om dagen, vilken otrolig tur vi haft i vår IVF resa... Ett sprut försök gav oss två barn av sammanlagt 3 befruktade "levande" ägg... Jag e så himla tacksam över våra två underbara barn.. Visst är de jobbigt mellan varven, men dom är de bästa som finns! Ja älskar dom så de gör ont. Satt å "pratade" med dottern igår å hon log så härligt tillbaka å mina ögon fylls me lycko tårar varje gång. De va samma sak med sonen.. Går inte att hejda tårarna när leendet kommer <3

Funderar ibland på om dottern kommer känna sig "halv" på nåt sätt eftersom att hon antagligen hade en tvilling syster i magen först.. (Syster eftersom att enäggstvillingar är av samma kön) tittar ibland på henne å funderar på hur livet med två små skulle vara.. Säkert jobbigt :) men jag tacksam över vår fina dotter å hoppas inte att hon kommer känna sig "halv"...

En annan sak som snurrar i huvudet just nu är att jag snart skall på efterkontroll.. Å där lär de pratas preventivmedel. Jag har ingen som helst lust att börja med p-piller eller nåt annat preventivmedel! Men ja vågar Ju inte va utan heller. Jag har ändå blivit gravid naturligt några gånger, så risken finns ju ändå att jag kan bli de igen. Just nu får jag inte bli gravid fören dottern är 1 1/2år för att livmodern såg så tunn ut. Men sen är sambon ganska bestämd i sin åsikt att två barn räcker. Å jag håller väl me. Man skall ha råd att ha dom och tid. Men ja skulle inte kunna göra en abort tror jag.. 

Men ja vill inte utsätta kroppen å psyket för p-piller.. Vill inte få humörsvängningar, vill inte Gå upp i vikt.. Varför finns de inte p-piller för killar än? Varför skall bara vi tjejer behöva sätta i oss sånt skit. De e ju väldigt tråkigt me kondom (men ett måste nu) 

Ja de är inte lätt de där... Får se hur vi kommer att lösa detta... 

Nej nu skall jag beundra min sovande dotter lite till. Sonen e ute å sover men ska väl snart vakna å då e de full fart igen. Ingen rast å ingen ro me han :)